Igår kväll fick jag ett efterlängtat samtal från Glada Hästen angående min sadel. Det var lagad och hade landat i butiken igen! *yey*

Åkte till G H idag och fick på något mystiskt sätt med mig en sådan där dressyrgjord- Eric Le Tixerant "den franska gjorden". Hmm.. hur gick det till?? Jag fick en bra deal av Lena och slog till. Nu får vi se om Ernst uppskattar den så pass att den var värd den lilla hög med pengar som den kostar..

Nu får det faktiskt vara lite nerförsbacke ett tag, då det varit alldeles för mycket negativt på sistone!

Pascal från PL Stables- som jag köpte Ernst från, kommer ut v12 för att rida Ernst lite och hjälpa mig framåt. Pascal är en väldigt duktig ryttare och jag tror att han kommer bli något stort en dag. Han har den där känslan för hästar som liksom en del människor har medfött. Jag har en väldig respekt för hans kunskaper och att han är mer än 15 år yngre än mig glömmer jag bort när hans röst dånar över ridhuset. Den dagen jag kan rida Ernst som Pascal rider honom, då kommer jag vara lycklig. Något att ha som mål i allafall!

Jag jobbar hela helgen, men Smulans matte har lovat hjälpa mig jobba Ernst så han får ingen förlängd semester, skönt! Vi ska köra igång nu och bygga muskler och öka kondition- på oss båda!!

Sa jag att hovis gett Ernst hovar tummen upp? ÄNTLIGEN har det vänt och Ernst har numera friska hovar (tjohoo) och jag behöver bara underhålla och se till att rötan inte får fäste igen.

På måndag kväll kommer Lena ut och klipper Ernst igen. Han har inte så lång päls, benen och ganascherna behöver trimmas, så då får hon raka ner allt hon får av. Ernst klipptes i slutet av oktober och behöver egentligen inte klippas igen, men nu har han fått pyttelite mugg på vänster fram och för att underlätta skötsel av det och hålla honom snygg så ska han rakas.

Ska köpa en liten och lätt maskin så jag kan raka benen året om, men nu får Lena raka honom istället.

Vi har kommit hem från semestern- jag har t om hunnit jobba ett dygn på jobbet sedan vi ramlade in här hemma kl 01 på natten till söndag. Fortfarande lite trött och någon slags jetlag sedan resan.

Semestern i korta ord; Allt var superfint på det *****stjärniga hotellet. Maten, rummet osv.. Det enda var väl att solen inte var framme så mycket, men vi lyckades alla bli bruna ändå. Jag gick upp två (!!) kilo som nu måste läggas på alla de andra som ska bort. Suck! Tur att gubben älskar mig ändå, vad Ernst tycker om saken är förmodligen något helt annat..

Var i stallet i söndags och tvättade en urskitig Ernst och red en pigg Smula som för övrigt kändes finare än hon gjort sedan jag började jobba med henne igen. Vi väntar fortfarande på Ernst sadel, så han fick vila.

I morse fick jag ett samtal som gav mig en riktig kalldusch. Ibland sker oväntade saker helt enkelt. Jag, som alltid försöker se det positiva i det negativa, ser inget ljus alls i det här. Håller dock tummarna för att jag har fel- och i det här fallet vill jag verkligen ha fel!

Kram till den som har svåra beslut att ta framför sig!   

Sedan jag "nästan-gick-in-i-väggen-två-gånger-på-ett-år", så har jag svårare att hantera stress. Jag verkar då få någon slags prioriteringslista (omedvetet) och vissa saker faller då helt bort. Just nu är det mycket som händer, både på jobbet och i mitt privatliv, och då faller andra saker bort. Tyvärr är det ofta viktiga saker som samtal, mail och att betala räkningar. Jag kan inte riktigt förklara det, men det är som om det är en ENORM uppförsbacke och allt sådant är helt plötsligt oövervinnerligt jobbigt att göra. Det tar flera dagar eller upp till en vecka eller mer att komma till skott och jag får gå och peppa mig hela tiden för att slutligen komma igång.

Det är så sjukt jobbigt! Som tur är så har jag en förstående make som hjälper mig och stöttar mig när det blir så här. För det är inte så att jag är lat, det är jag verkligen inte. Jag älskar att jobba och gärna mycket, vilket ju samtidigt är min problem.

*suck*

Just nu händer det mycket på jobbet som sagt, samtidigt som jag har två hästar att rida och sköta (jättekul! Tack så mycket för förtroendet!!).

Min svärfar fyller 60 år och har bjudit hela släkten till Lanzarote och vi åker på lördag (i övermorgon liksom!!). När vi fick frågan om vi ville följa med, i slutet av spetember tror jag det var, så tackade vi så klart ja. Nu däremot har jag stor ångest och skulle helst vilja stanna hemma. Att lämna Ernst och låta kondisen sjunka nu när vi äntligen kommit igång lite igen, verkar så fel. Ja, jag är en hästnörd..

Jag har ju investerat en massa pengar i att köpa honom och planen är ju att börja tävla i år. Dessutom kostar det massor av pengar varje månad och det ser jag som en investering i ett otroligt roligt projekt som det är att skaffa en unghäst och utbilda den.

Ernst har en enorm personlighet och är väldigt känslig samtidigt som han är en tuff häst. Han har svept in och stulit mitt hjärta och nu när jag börjar få tillbaka lite trevlig ridkänsla igen så känns det surt att åka iväg och släppa allt. Min mamma kommer att sköta all markservice, och Smulans ägare har lovat hjälpa mig lite med motion och hjärngympa från marken.

Tyvärr så utvecklade Ernst sadeltvång efter att bommen på sadeln pajade. Jag har fått hitta en teknik som gör att han inte spänner sig så mycket när jag sätter mig i sadeln och att han inte försöker bocka då.

Jag jobbar ju mycket enligt KBT och (positiv och negativ) förstärkning på jobbet. Det är något jag tagit med till stallet och nu använder målmedvetet med Ernst. Det tror jag många av oss använder med våra hästar på ett eller annat sätt, men utan att kanske vara medvetna om det.

Hur som helst så svarar Ernst bra på detta och vi har nu iaf en hanterbar lösning tills vidare. Målet är väl att det ska gå ändå, men nu är det ju som det är.

Jag har jobbat extra mycket på sistone och idag skulle ha varit min första lediga och börja tvätta och packa dag. Nu fick jag hoppa in och jobba idag, vilket innebär att jag får stressa ännu mer för att få till det. Inte bra.

Dessutom ska båda hästarna jobbas idag och i morgon så Ernst får jobba in i det sista.

Om några veckor kommer Pascal till stallet igen och antingen så får han rida eller så rider jag lektion. Eller så blir det både och, vilket det blev sist.

Nu måste jag åka iväg och hämta lite nycklar till jobbet och sedan till stallet för att mocka och göra klart. Sedan hem o byta om, till jobbet i 6 timmar och sedan hem och ner till tvättstugan och sedan byta om och till stallet för att rida båda och sedan hem för att tvätta mer och packa. Puh!

Ja just ja! Måste till Västerås och lämna in sadeln då det förmodligen är så att någon nit släppt, så de ska kolla det medan vi är på semester. Får nog göra det i morgon fm..

Kanske ska släppa datorn nu då och dra!