Sedan jag "nästan-gick-in-i-väggen-två-gånger-på-ett-år", så har jag svårare att hantera stress. Jag verkar då få någon slags prioriteringslista (omedvetet) och vissa saker faller då helt bort. Just nu är det mycket som händer, både på jobbet och i mitt privatliv, och då faller andra saker bort. Tyvärr är det ofta viktiga saker som samtal, mail och att betala räkningar. Jag kan inte riktigt förklara det, men det är som om det är en ENORM uppförsbacke och allt sådant är helt plötsligt oövervinnerligt jobbigt att göra. Det tar flera dagar eller upp till en vecka eller mer att komma till skott och jag får gå och peppa mig hela tiden för att slutligen komma igång.

Det är så sjukt jobbigt! Som tur är så har jag en förstående make som hjälper mig och stöttar mig när det blir så här. För det är inte så att jag är lat, det är jag verkligen inte. Jag älskar att jobba och gärna mycket, vilket ju samtidigt är min problem.

*suck*

Just nu händer det mycket på jobbet som sagt, samtidigt som jag har två hästar att rida och sköta (jättekul! Tack så mycket för förtroendet!!).

Min svärfar fyller 60 år och har bjudit hela släkten till Lanzarote och vi åker på lördag (i övermorgon liksom!!). När vi fick frågan om vi ville följa med, i slutet av spetember tror jag det var, så tackade vi så klart ja. Nu däremot har jag stor ångest och skulle helst vilja stanna hemma. Att lämna Ernst och låta kondisen sjunka nu när vi äntligen kommit igång lite igen, verkar så fel. Ja, jag är en hästnörd..

Jag har ju investerat en massa pengar i att köpa honom och planen är ju att börja tävla i år. Dessutom kostar det massor av pengar varje månad och det ser jag som en investering i ett otroligt roligt projekt som det är att skaffa en unghäst och utbilda den.

Ernst har en enorm personlighet och är väldigt känslig samtidigt som han är en tuff häst. Han har svept in och stulit mitt hjärta och nu när jag börjar få tillbaka lite trevlig ridkänsla igen så känns det surt att åka iväg och släppa allt. Min mamma kommer att sköta all markservice, och Smulans ägare har lovat hjälpa mig lite med motion och hjärngympa från marken.

Tyvärr så utvecklade Ernst sadeltvång efter att bommen på sadeln pajade. Jag har fått hitta en teknik som gör att han inte spänner sig så mycket när jag sätter mig i sadeln och att han inte försöker bocka då.

Jag jobbar ju mycket enligt KBT och (positiv och negativ) förstärkning på jobbet. Det är något jag tagit med till stallet och nu använder målmedvetet med Ernst. Det tror jag många av oss använder med våra hästar på ett eller annat sätt, men utan att kanske vara medvetna om det.

Hur som helst så svarar Ernst bra på detta och vi har nu iaf en hanterbar lösning tills vidare. Målet är väl att det ska gå ändå, men nu är det ju som det är.

Jag har jobbat extra mycket på sistone och idag skulle ha varit min första lediga och börja tvätta och packa dag. Nu fick jag hoppa in och jobba idag, vilket innebär att jag får stressa ännu mer för att få till det. Inte bra.

Dessutom ska båda hästarna jobbas idag och i morgon så Ernst får jobba in i det sista.

Om några veckor kommer Pascal till stallet igen och antingen så får han rida eller så rider jag lektion. Eller så blir det både och, vilket det blev sist.

Nu måste jag åka iväg och hämta lite nycklar till jobbet och sedan till stallet för att mocka och göra klart. Sedan hem o byta om, till jobbet i 6 timmar och sedan hem och ner till tvättstugan och sedan byta om och till stallet för att rida båda och sedan hem för att tvätta mer och packa. Puh!

Ja just ja! Måste till Västerås och lämna in sadeln då det förmodligen är så att någon nit släppt, så de ska kolla det medan vi är på semester. Får nog göra det i morgon fm..

Kanske ska släppa datorn nu då och dra!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min blogg finns numera här; http://www.nattstad.se/minah%C3%A4stbravader Efter 5 år här, känns det som om det är dags att prova något nytt  =) ...

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 7122057157

Jag har äntligen fått börja rida i paddocken! Tänk vad skönt det är när man suttit "inlåst" i ridhuset och harvat en hel vinter. Stackars Ernst är verkligen livrädd för att vara ute utanför gården och när jag promenerar med honom på grusvägen får han...

Just nu vill jag bara till stallet! Är på jobbet för andra dagen i rad och har inte kunnat rida. Eftersom Ernst inte har något vidare kondis efter att bara ha skrittat några gånger i veckan med mig på ryggen så tar vi det lugnt. I förrgår red jag i...

Just nu är det mycket. Ernst hade lite hakar på tänderna som ploppat upp efter att han blev raspad i höstas. Han ska nu gå varannan dag i ca två veckor så de små såren i kinderna hinner läka. Jag tycker inte att det är så stor skillnad i munnen på ho...