Så sjukt läcker!   

Jag har gått och köpt mig nya ridbyxor. Inte för att vara snobbig, men jag använder mig bara av ett märke; Pikeur. Det har egentligen inget med märket i sig att göra. Det är rysligt dyra byxor, men de håller i en oändlighet. Har nyligen kastat ett par byxor jag haft i 8 år och använt flitigt. Det sved ordentligt, men de var till slut inte alls snygga och därför ville jag knappt använda dem.

Jag använder modellen Cindy mest, men nu hittade jag en ny modell jag blev förälskad i. Fabriana. De är annorlunda, men på ett bra sätt.

Kostade en del att köpa, men är såå fina   

I benslutet är det mjukt, som en strumpa, istället för den vanliga kardborren. Har använt dem en del, men nu är det snart för kallt för materialet de använder i Pikeur byxorna. Får spara och plocka fram till våren i stället.

Fast jag vet att det brukar snöa på vintern, så hade jag väl hoppats att det skulle komma liite senare. Gick upp strax efter 07 i morse och det tog inte lång tid innan snön började falla utanför fönstret. Satt och hoppades att det skulle sluta, men det snöade bara mer och mer.

Har inte bytt till vinterdäck än, så jag tog det lugnt ut till stallet. Mockade alla boxar och gjorde klart det jag kunde. Tänkte att om det skulle fortsätta i den här stilen så kanske det skulle vara ännu svårare för de andra i kväll att ta sig ut. På det här sättet skulle ingen behöva åka ut om de verkligen inte ville.

Mockade åt stallägaren också. Det behövdes ta in hö i stallet och jag tänkte att eftersom han jobbar natt, så kan det ju räcka och slippa mocka dessutom.

Städade av stallet och tog in Smulan. Snön blev bara blötare och blötare så jag kollade igenom henne satte på halsen på täcket och stoppade några morötter i hennes mun.

Sedan fick hon gå ut igen. Blöt snö som kommer mer från sidan än uppifrån är inte roligt att rida i, så jag lät helt enkelt bli idag. Hon var fräsch efter igår och jag strechade henne efter ridturen, så jag tycker gott hon kan stå.

Gav dem lite extra hö till lunch och åkte hem.

Smulan blir i allafall inte speciellt blöt när hon har sitt nya fina täcke och halsen på. Nog tyckte hon allt att jag var konstig som tog in henne, mer eller mindre bara stoppade några morötter och sedan släppte ut henne med hö att äta på. Fast..varför klaga när man får mat för 0 jobb??

Jag borde ha lärt mig. Jag menar om en vanlig ridtur innebär 1-1,5 timmes ritt så borde "långtur" innebära att man rider längre. Typ 3 timmar..

Visserligen så skrittade vi mestadels. Jag och Smulan fick trava ikapp några gånger, men annars skrittade vi hela vägen. En väldigt nyttig ridtur på helt nya vägar med tuppar som gal, hästar i alla former, får och köttdjur. Till det diverse gårdsmaskiner, presenningar och en person som låg i bakhåll bakom sin bil (dvs bytte till vinterdäck och reste på sig lagom tills vi red förbi)... Måste säga att kompisarna Zamona 24 år och Tulle 19 år snurrade runt, sprang hemåt en bit och ville INTE gå förbi, så Smulan och jag fick föregå med gott exempel..

Smulan har tydligen aldrig sett får förr (??) för hon blev kort och hög, med knälyft i hakhöjd på sig själv och blåsandes hårda stötar av luft genom näsborrarna. Tre gånger på raken kom vi förbi en hage med får. Tur att de varken bräkte eller sprang åt något håll..

Tänk så fin natur det finns runt stallet! När det blivit varmt i vår kommer man kunna rida den här turen på så där 45-60 minuter och kunna konditionsträna lite i fin terräng. Längtar!!

Mina knän protesterade i det kalla vädret och efter nästan tre timmar var det jobbigt att sitta still i skritt. Jag gjorde halt och satte av när det var ca 1,5 km hem. Smulan var verkligen trött, men mest för att hon haft fullt upp att ta in allt nytt längs vägen. Släppte efter på sadelgjorden och klappade om henne. Det var skönt att sträcka på benen och samtidigt låta Smulan slippa bära på mig hela vägen.

Hästarna fick hö i hagen och så kollade vi att de hade vatten. Skönt väder för långritt även om kroppen känns lite mör och knäna morrar lite.

I morgon blir det en kort promenad och på tisdag jobbar jag. De påstår att det kommer att snöa i morgon, så vi får väl se om det blir skidor till stallet eller om jag kan ta bilen   

Vilken härlig dag! Solen sken, luften var hög och klar och det är såå härligt att ha häst sådana här dagar   

I förrgår var jag på jobbet och igår var hovis ut till stallet och skodde de andra hästarna, så det var lite fullt upp när jag kom. Tiden sprang i väg, så jag beslöt att ta in Smulan och bara pyssla om henne lite.

Hon fick stå i sin box och mumsa hö medans jag plockade av täcket och borstade igenom henne. Sedan på med täcket och ut i hagen igen. Jag tycker att det är minst lika viktigt att umgås med sin häst som att rida den. Genom att jag lär känna Smulan på alla vis, vet jag precis hur hon mår fysiskt och psykiskt varje dag.

Idag var jag ensam i stallet. Ibland är det minst lika skönt som att stallet är fullt av folk som pratar och gör saker. Gjorde i ordning box och mat innan jag plockade fram sadel, träns, hjälm osv- allt som jag behöver så jag inte behöver springa omkring när Smulan väl kommit in. Hon har rätt låg stresströskel och har svårt att stå inne själv, skiljd från flocken. Fram till nu i allafall. Jag har jobbat hårt på att få henne att vara lugn och trygg inne ensam med mig och det har verkligen blivit jättemycket bättre.

Nu står hon lugnt medan jag borstar och kratsar hovarna, till skillnad mot när jag var och provred och första tiden hemma hos mig.

På med grejerna och ut till pallen. Oftast står hon fint vid pallen och väntar tills jag klivit upp. Jag kan oftast göra halt direkt och hon står stilla några sekunder innan vi går vidare. Det är också nytt, för i början lättade hon fram och snurrade runt om vi inte kom iväg direkt. Stora framsteg för en liten stressfröken.

Idag var första gången jag skulle rida med de nya stigbyglarna. Läste på google att man kunde behöva korta lädrena ett hål, så jag hade gjort ett nytt hål och kortat lädrena. När jag satt upp så var de dock för korta, så det var bara att hoppa av igen och länga ett hål. Nu var de allt lite längre än innan, men jag kan i allafall rida lätt fortfarande så..

Smulan fick med sig ett par vanliga stigbyglar och jag har kämpat på med dem. Tänkt att de duger så länge och ifrågasatt om det verkligen kan vara såå stor skillnad? Det kan det. Tro mig. De nya var värda varenda dyr krona! Förutom att de gamla gett mig ont i knäna och jag ibland tappat dem när Smulan hoppat omkring, jag har även känt det som om jag haft sämre balans och skyllt det på sadeln. Jag har i många år själv haft lite sämre "vick"stigbyglar, men nu har jag köpt en värsting modell från Sprenger.

  De är värda sina dyra 1595 kr! Plattan är bredare och jag kände verkligen en gigantisk skillnad. Mycket bättre balans i sadeln och inte alls ont i mina dåliga knän. JÄTTENÖJD helt enkelt!

Smulan har stått i två dagar och var verkligen på hugget idag. Det finns inte en ond tanke i den hästen, men nu var det klipulver under hovarna!

Öronen var så spetsade att de nästan korsades. Hon hittade massor av saker att "skygga" för och tittade på precis ALLT. Sådan är hon inte i vanliga fall, men eftersom hon vilat i två dagar så kan jag förstå att det kliar lite i kroppen..

Red in i skogen och ut på en äng som ligger i träda. Där kunde jag jobba lite på volter och Smulan fick sig en omgång i både trav och galopp. Red på volter och serpentiner. Hon vill ju gärna fokusera på allt möjligt annat när det är nya omgivningar, men idag lät jag henne inte hålla på och kolla på allt. Hon skulle fokusera på mig och vad vi höll på med. Ibland försöka hon skjuta ut bogen och försvinna iväg, men mestadels var hon bara så fin. Lätt stöd i handen, bra tempo och i fin form. Började med hennes lätta galopp, den vänstra. Hon gjorde en superfin fattning och kunde galoppera i ett ganska långsamt tempo. Första högergaloppen fattade hon rätt på en gång, men hon orkade inte galoppera så länge. Sedan försökte hon fatta vänster ett antal gånger medan jag letade efter hur jag lättast skulle få henne att fatta höger igen. Hon är ju så vig så hur jag än ställde och böjde så ville hon välja vänster. Till slut fattade hon höger igen och jag lät henne rulla på några varv, innan hon fick sakta av. Gav henne massor av beröm och lång tygel.

Höll på i sådär 15-20 minuter men hon jobbade bra. Sedan var både jag och Smulan trött. Jag yr och Smulan lite svettig och frustande. Hann med lite mer galopparbete på en annan fin åker innan vi skrittade hemåt. Nu låg pälsen tätt mot halsen och även om hon inte var blöt, så luktade hon svett. Klev av, släppte på sadelgjorden och gick sista km hem bredvid. Hon såg nöjd ut min lilla groda   

Hon var lite svettig under sadelgjorden men det var det enda. Borstade av och satte på täcket, sedan fick hon gå ut till de andra i hagen. Fyllde på vatten, men de fick inget mer hö för att de hade kvar av morgonens portion. Antar att det lilla gräs som finns kvar lockade mer.

Putsade av all utrustning, inklusive mina stövlar. Det är skönt att ha lite tid över till sånt ibland.

Smulan var så fin i sitt nya träns!, men det kommer ta ett tag innan lädret i nosgrimman formar sig efter hennes huvud. Tvålade tränset där det var smutsigt och smörjde alltihop. Hennes gamla sadelgjord fick sig en omgång med både tvål och fett, vilket behövdes. Skönt att man snart slipper gno den efter varje pass.

I morgon hörde jag att det kanske skulle bli långtur. Få se om vi inte följer med då. Det beror på vädret. I morgon kanske Smulans matte kommer. Vi får väl se.

I morse var det samling i stallet redan kl 9. Jag var lite sen och kom så där 10 minuter över och då stod stallägarna M och H och Zamonas ägare M och borstade hästarna redan. Stallägaren M ville galoppera och skulle rida ensam. Jag frågade om jag fick hänga på honom, för Smulan behövde också få galoppera lite.

Sagt och gjort. Snabb borstning och på med sakerna och så ut och upp i sadeln. Hellmer är ett fullblod med massor av temperament och huvudet fullt av idéer så det är rätt spännande att rida med honom som sällskap.

Han hoppade och skyggade runt så Smulan framstod som ett riktigt praktexemplar. Tack för det!

Joggade igång och Smulan gick jättefint. Först knäppte hon av nacken och spände sig, sedan slappnade hon av och formen blev lång-låg. Hon är himla trevlig i munnen och lätt att böja och ställa nu.

 Saktade av och red in i skogen och sedan ut på en åker. Fältsits (så bra det nu blir i en dressyrsadel..) och sedan lite galopp. Smulan var lite pigg och spanade i horisonten efter saker att skygga för. Hellmer däremot gick sidvärtes i galoppen och var hur aptaggad som helst   M hade fullt upp att hålla honom på mattan. Över ett dike och en grusväg och sedan ut på nästa åker. Tyvärr är det lite blött på åkrarna så det är kontrollerad och hyfsad samlad galopp som gäller, så de har fäste.

Hellmer var ännu mer taggad nu och att han inte hade alla benen i luften samtidigt berodde nog mest på uppfostran och att han lyssnar bra på sin husse.

Smulan kände av stämningen och galopperade med ett öga på Hellmer. Hade han bockat iväg så hade nog hon hängt på, så kändes det i allafall..

Ut på en gräsväg och där pustade vi ut några hundra meter innan vi travade tills vi kom till en mindre asfaltsväg. Sedan skritt tills vi kom till en äng där det blev lite mer galopp och sedan skritt igen. Vi hann med mer trav innan vi kom ut på vägen som leder till stallet. Där satte jag av och släppte på sadelgjorden och promenerade hem. Smulan var lite trött efter ridturen men inte ens varm. Antingen så svettas hon sällan och lite eller så har hon fått en rätt fin kondis. Det var iallafall trevligt och skönt med lite galopp.

I morgon ska jag jobba och mamma tar hand om Smulan. Tror jag i allafall.. Jag har haft yrselanfall i två dagar, en hosta från helvetet och har lite svårt att andas. Funderar på om det kan vara början på lunginflammation..? Min andra hälft tycker att jag ska förstå att jag är sjuk och ta det lugnt, men.. Ja,ja. Vi får se!

Gick av mitt dygn på jobbet i morse och var ute i stallet strax efter kl 10. Solen sken och det var ett så underbart höstväder!!

Red ut med Zamonas ägare M och det blev en 1,5 timmes promenad med lite trav här och var. Smulan tittade på allt möjligt som blänkte i solskenet, men när hon skyggade för glittret i vattenpölarna kunde jag bara skratta. Tokfia!

Väl hemma hoppade jag i duschen och sedan åkte jag och dottern till Västerås. Vi skulle handla hundmat, men det blev visst en liten sväng till Glada Hästen också. Ett X antal tusen fattigare kom vi därifrån. Ska försöka fota i morgon vad vi handlade. Måste tillbaka en gång till, då jag var tvungen att beställa en sak som inte fanns hemma i rätt storlek och färg..