Nu har jag jobbat två dagar igen och inte fått vara i stallet något. Det suger verkligen!

Ernst "dör" ju inte av det, han får vila sammanhängande vilket är bra för en 4åring att göra. Nackdelen är att han bygger upp en massa energi som han gärna tar ut på mig när jag ska rida.   

Tänkte försöka rida ut en liten sväng för att sedan jogga en stund i ridhuset. I morgon jobbar jag sista passet innan jul och är sedan ledig fram till torsdag nästa vecka. På måndag, dagen före jul, så ska jag till Gunnel och träna. Det var ju ett tag sedan nu och jag tror att både jag och Ernst behöver komma igång igen.

Han känns väldigt trevlig att rida nu och även om vi inte är tillbaka där vi var innan allt tråkigt hände så är vi på gång i allafall.

  Idag händer det saker i stallet och jag håller tummarna för att saker och ting lugnar ner sig nu. Allt skit har gjort att jag fått tillbaka min halsbränna och mina stressfinnar har dykt upp på halsen och nedre delen av ansiktet som de alltid gör när jag inte mår bra eller stressar.

Tänk att folk kan se och låta så trevliga, men under ytan så är de allt annat än trevliga..?

Nå, jag har lovat mig själv att inte lägga någon mer energi på denna tråkiga historia, utan se bortom den och på det som nu behövs göras istället.

Har fått höra att det snackas skit om mig. Det är så sjukt trist när någon/några säger saker OM en men inte vågar säga det TILL en..

Några saker är dessutom ren lögn för att dölja den egentliga sanningen. DU schabblade och vågar inte stå för det. JAG hjälper till att städa upp efter dina misstag som du inte ens vågar stå för. I stället snackar du skit om allt och alla (alla utom dig själv så klart- för du har ju inte gjort något fel)

Jag får ingen ersättning för det jag gör, bara ett tack och vetskapen om att jag gör skillnad.

Dessutom så får jag höra att du säger saker om mig som är ren lögn. SKÄMS PÅ DIG! Vuxen kvinna som beter sig som en liten fjortis. Alla kan göra misstag, men vuxna männsikor står för det de gjort och lär av misstaget. Alla kan få en ny chans, men att peka åt alla andra håll ger dig knappast några poäng..

Du har försökt att pracka på mig din sida av saken och jag sa att jag inte ville ta någons sida. Du grät och hulkade och jag tröstade dig när jag såg hur jobbigt du hade det. Jag tyckte ju synd om dig!

Trots detta hugger du mig i ryggen och bryr dig mer om att rädda ditt ansikte än att försöka rätta till allt du gjort fel. SKÄMS PÅ  DIG!

Det är ju ett djur som drabbas och du tycker det är viktigare att snacka skit?? Väx upp..

Jag kommer att fortsätta le och hälsa på dig när vi ses, för jag är uppfostrad så. Dock ska du inte tro att du numera är värd ett ruttet lingon i mina ögon..

De som så snabbt snackar skit om mig till dig..- du ska veta att de lika snabbt snackade skit om dig till mig. Det säger väl rätt mycket om vad de är för slags "vänner"?

Antar att ni förtjänar varandra!

Nå, jag kommer bara att fortsätta att le mot er alla och vara glad och TREVLIG. Tro inte att jag blir ledsen eller mår dåligt för allt skit som kommer från er. Tvärt om! Ni är patetiska små människor!

Jag har bra vänner, kompisar och familj. De vars åsikter betyder något för mig.

Era åsikter rör mig alltså inte i ryggen.

Sådant här gör mig bara arg och starkare. Se till att ha på fötterna innan ni snackar runt nästa gång och se till att ni själva är perfekta- för det är ni ju, eller hur??

Idag var en longeringsdag. Jag skrittade fram Ernst för hand i 10 minuter med spotify i telefonen. Det går lite lättare till musik och det är ett bra sätt att hålla tempot uppe. Sedan fick han jobba inspänd i 20-25 minuter och sedan skrittade vi av i ytterligare 10 minuter (med spotify).

Ernst ser så läcker ut att det är ett rent nöje att få stå i mitten och titta på honom medan han springer runt mig.

Han fick jobba i olika tempon i trav och galopp. Han har börjat förstå att en visst ljud betyder att han ska gå i ett långsammare och långsammare tempo tills jag tystnar eller alternativt manar honom framåt igen.

På slutet fick han gå på liten volt i galopp några varv i varje galopp. Det var jobbigt!

Jag hade honom ca 5 cm mer inspänd på iinersidan än ytter. Han vill gärna skjuta in bogen lite och vinkla huvudet utåt, men det kunde han inte göra idag eftersom jag spände in honom på det viset. Med det sagt så spänner jag in honom ytterst lite eftersom han gärna krullar ihop sig. Dessutom så får jag sätta inspänningstygeln högt upp på gjorden, ca 20 cm ner på sidorna, för att göra det än mer svårt för honom.

I morgon tänkte jag rida igen och då jobba i ett mer samlat tempo än jag ridit i på sistone och träna övergångar i tempo och gångarter. Vill få honom lite mer kvick men utan att spänna sig.

Snälla tomten, jag skulle hemskt gärna vilja ha det här tränset i julklapp!

Det är en tjej på Facebook som gör sådana här vackra träns för hand! Tränset kostar ca 1670 kr om man kollar hur pundet står till svenska kronan. Klart värt varendaste krona!!

Se så vackert pannbandet är!! Jag som ääälskar bling tycker att det här pannbandet är bland det vackraste jag har sett. Jag tror Ernst kommer att vara väldigt fin i detta träns, så SNÄÄÄLLA tomten!!??

Sedan Pascal var ut och red Ernst och gav mig lite tips så har jag jobbat mycket på takt och tempo och tänkt mindre på formen.

Jag har längt mina stigläder ett hål (till) och med det högre tempot så har jag svårt att sitta i bra balans. Det har i sin tur gjort att jag spänt mig lite ibland och då spänner Ernst sig också. Det kommer som ett brev på posten, vilket betyder att jag måste tänka på hur jag sitter och vad jag håller på med hela tiden.

Jag har problem med mina vrister som gärna bara viker sig, vilket gör att jag känner mig lite ostadig i sadeln. De blir liksom sladdriga och jag har svårt att känna riktigt stöd i stigbyglarna om ni förstår vad jag menar.

Jag behöver mycket stöd över vristerna hela tiden för om vristerna får knixa till så blir senorna längre och jag knixar oftare och oftare.

Vet inte vad som hänt men mina ridstövlar ger inte längre det stöd jag behöver. Eftersom jag längt mina stigläder ett hål till så har jag inte längre lika mycket stöd i stigbyglarna och då sladdrar visst vristerna. Typ..

Skulle behöva ha något form av stöd alternativt hitta styvare stövlar att rida i.

Nå..jag tycker Ernst jobbar på och rör sig bättre nu. Igår fick jag till en riktigt fin travökning på en långsida, det hade varit roligt att fått se den från marken.

Jag använder mig mycket av fyrkantsspåret och väldigt lite av diagonalen eftersom Ernst ÄÄÄLSKAR diagonalen och gärna försöker vända upp efter hörnpasseringarna den lilla busen..

I höger varv vill han gärna köra in bogen, så där gör jag små volter i hörnen. Han får inte fuska och komma undan med det. När jag red i lägre tempo hade jag inga svårigheter med hörnen men nu när vi ökat hastigheten så försöker han.

Summa summarum är att han spänner sig för att/när jag gör det. Jag måste våga slappna av även när han känns som om han ska explodera. Jag behöver hitta bättre balans i sadeln och inte bromsa upp så mycket utan rulla på i ett jämt tempo.

Nu jobbar jag 08-22.30 fredag, lördag och söndag så Ernst får vila tills efter helgen. Han har förtjänat lite vila, värst är det för mig som får hästabstinens efter att ha varit på jobbet i ETT dygn.. Suck!

Hur firade ni första advent? Förutom att baka pepparkakor hemma med dottern så löshoppade vi några hästar i stallet. Jag hade bränt en julskiva som vi spelade och så bjöd jag på pepparkakor och julmust under tiden.

Vi filmade alla och jag klippte ihop en skiva till var och en som var med. Alltid roligt att ha ju.

Så här blev Ernst skiva. Han hoppade inte så högt, sista oxern låg bakbommen på hela 80 cm..

Det sägs ju att en frieser gärna hoppar, men inte så högt och inte längdhinder. Så vi höll oxern rätt smal med det i åtanke. Dock tror jag att vi höjer lite nästa gång.

Alla hästarna var klara och stod och mumsade sin kvällsmat strax efter kl 20, så med allas hjälp gick det fort både att plocka fram, köra igenom hästarna och plocka undan.

Ibland undrar jag varför vissa människor ens håller på med hästar..

Läs den här artikeln. Den här personen borde bli avstängd från tävling ett bra tag och lära sig hur man hanterar sin häst på ett bra sätt.

http://tidningenridsport.se/Tavling/Nyheter/2013/11/Bilden-av-ett-gult-kort-/

Vilken härlig onsdag jag haft!! Önskar att fler dagar var så!!

För någon vecka sedan så frågade M som äger Millie om jag kunde tänka mig att ta emot ett dagis, för att låta dem ställa sina hästfrågor till någon som håll på med hästar.

Så mycket bättre för barnen att få åka ut och hälsa på i ett stall, än att någon kommer till dagiset och försöker förklara saker.

Strax före kl 10 kom en mellanstor buss med massor av små söta barn i 4-5 års åldern med tillhörande fröknar. Tänk så bra frågor de hade!   

Vi gick runt på gården och tittade på allt möjligt och snälla K som jobbar på Hammarhagen lät barnen testa på att mocka lite. Bajs och kiss är ju såå spännande i den där åldern..   

Hästarna såg på barnen med skräckblandad förtjusning och Millie gjorde värsta uppvisningen för oss genom att hoppa och skutta och sedan med jämna mellanrum komma fram till staketet för att titta lite närmare på oss. Sötnosen!

Avslutningsvis så fick de gå ner till Ernst hage och klappa honom. Det ääälskade han! Ernst stod som ett ljus med öronen spetsade och alla barnen tyckte att han var så vacker!   

Efter en timme så vallades barnen in i bussen och jag sa hejdå till dem innan de åkte tillbaka till dagiset igen. Fröknarna var nöjda och jag hoppas att barnen också var det. Det svåra är ju att svara på frågorna på ett sätt så barnen förstår, men jag tror att de var nöjda.

Åkte hem ett par timmar och sedan tillbaka till stallet lagom till insläppet. Ernst var supertaggad redan på väg in från hagen så jag tog bara av täcket och tog honom till ridhuset.

Han drog några galopper och bockade och sedan ville han in igen. Lät honom stå och äta lite av sin middag för att tvätta honom på tom mage är ingen höjdare.

Skurade honom, vilket behövdes. Att stå med täcke med hals på har gjort manen fet och lite spån kryper alltid innanför täcket så det skadade ju knappast. Eftersom han är klippt så tog det inte lång tid för kroppen at ttorka, men man och svans tog lite längre tis. Så klart rullade han sig efter ett tag så jag fick tillbringa 30 minuter (!!) med att försöka redan ur den med lite glansmedel.

Satt i köket med maken och min mamma när Pascal och Lovisa dök upp. Jättekul att se dem igen!

Vi gick runt lite på anläggningen och visade hur allt ser ut. De tyckte att gården var fin, men jag tror att det som imponerade mest var snurrplattan som ensilaget står på.   

Pascal fotade av den och skulle göra en liknande hemma. Det är väl det bästa betyget något kan få tror jag..?

Gjorde i ordning Ernst medan vi alla stod och pratade. Han fick ha sitt fina animo schabrak och matchande benlindor. Själv hade jag tänkt ett marinblått schabrak och matchande lindor, men maken sa att det var lite som att ha något från Biltema så det kom inte på fråga. Haha! Han är för rolig. Själv tyckte jag att det var lite overkill, jag har använt schabraken bara en gång förut och det var på träning. Det är lite (mycket) skryt över det hela och jag ville köra enkelt den här gången, men..

Sadeln är ju numera svart, men annars såg han ut så här. Dum som jag var (osmart iaf) så hade jag glömt ta med kamera. Det var synd! Han har ju tappat lite muskler sedan vi tog den här bilden men han var lika fin ändå!   

Skrittade fram för hand och satte sedan upp. Tyvärr så började Ernst försöka bocka så fort jag skulle trava. Såå drygt! Nu var han riktigt hemsk och spände ihop sig till en liten boll med skjuten rygg. Bad till slut Calle hämta en longeringslina, för att det är så jag brukade lösa detta tidigare.

Pascal frågade om jag ville att han skulle sitta upp en stund och efter en sekunds betänketid så sa jag "ja". ÄVen om det inte skulle lösa det mellan mig och Ernst så skulle det få Ernst att komma igång och jag skulle kunna sitta upp och lösa det efter en stund. Medan Pascal gick iväg för att byta om (han hade inte ridkläderna på sig stackaren) så lyckades jag få ingång Ernst. Tror att jag kunde slappna av och koncentrera mig bättre utan att ha åskådare. Med det sagt så kände jag mig inte nervös- så vitt jag vet- men kanske upprymd eller något. Det här var ju så kul! Nå, vi kom igång och när Pascal kom tillbaka så satt jag och travade för fullt. Galopperade lite och frågade sedan om han ville sitta upp på Ernst iaf.

Jag har ju inte sett någon annan på Ernst rygg sedan jag köpte honom och eftersom jag sätter Pascal högt och verkligen gillar hans ridning så ville jag hemskt gärna se honom rida Ernst.

Pascal rider enligt en (så vitt jag förstått) 3 gradig holländsk skola som han fått lära sig. När jag köpte Ernst så tror jag att han låg på nivå 1 och på väg mot 2, men nu red han alla tre för att visa mig. Nu får ni förlåta mig, jag kan ha fel, men jag har för mig att skalan går något så när så här; ! Lösgjordhet. Dvs att hästen ska gå med egen bärighet utan att ryttaren måste stöjda upp. Takt. Jobba på hästens takt i det tempo du bestämmer. Pascal tyckte att jag skulle sjunga i den takt jag rider för att direkt upptäcka när Ernst ev tappar den. Lyhördhet. Gas och broms helt enkelt och direkt när jag ber om det- inte senare.

Tyvärr filmade jag inte detta, vilket hade varit så nyttigt. Ångrar mig nu, men ska komma ihåg det till nästa gång.

Pascal fick Ernst att göra några travökningar som (i mitt tycke) var av världsklass. Bakbenen var långt fram under magen och långa framben. Vilket tryck!

Har försökt att hitta en bild på någon häst som rör sig som Ernst gjorde då, och det här är det närmaste jag kommer den bild som etsats fast i min hjärna..

  Ernst hade bakbenen högre upp under magen men så långt fram och frambenen sträckes mer framåt, typ en dm uppåt. Såå läckert!!   

På slutet fick jag sitta upp igen och känna hur min häst blivit mycket aktivare och alertare. Jättefin!

Sedan var Ernst död, stackaren.. Han var svettig över hela kroppen och det låg en hinna av svett över huvudet på honom. Jag fick en massa matnyttiga tips på hur jag ska rida och göra i olika situationer, för att kanske få Ernst att lika den häst jag nu suttit på lite mer ofta.

Pascal har vuxit än mer i mina ögon. Det är svårt att tro att han inte ens är 25 år. Han är en duktig ryttare, bra tränare och har en respektingivande pondus som gör att man glömmer hans ålder. Pascal är dessutom driftig och har många bollar i luften.

Till min glädje så har Pascal sagt att han gärna kommer tillbaka och hälsar på igen. Vi har även bjudit in honom och Lovisa för att komma tillbaka i vår/sommar och sova kvar på B&Bn.

Fick ett mail i morse på facebook från Pascal där han skrev att han tyckte att jag skulle försöka få ihop några till som vill testa att träna för honom alternativt att han håller en mini-clinic på Ernst för att visa hur han tänker, rider och tränar.

Jag har sagt att jag också skulle kunna tänka mig att komma med Ernst hem till dem för att träna ett par dagar i rad. Då skulle han kunna stanna kvar där och jag skulle kunna pendla emellan. Det skulle vara matnyttigt och effektivt. Nu måste vi bara få upp lite mer kondis och muskler och sikta på att göra så någon gång i vår.

Jag kände mig så sjukt glad och inspirerad efter den ridturen och jag har fått en liten aha-upplevelse vad det gäller min häst.

Det finns så mycket gång i Ernst och som han såg ut under Pascal tänker jag slita och jobba för att han ska se ut varje gång jag rider.