Hästars välfärd ligger mig varmt om hjärtat. Det är väldigt viktigt att hästen mår bra, psykiskt och fysiskt för att kunna fungera optimalt. När jag säger fungera optimalt, så menar jag egentligen inte bara tävlingshästar, jag menar att hästen ska fungera optimalt för det man har den till.

Om jag ska vara ärlig så är det väl just vi som tränar och tävlar våra hästar som behöver påminnas om hur viktigt det är att hästen mår bra. Tro mig, jag är en av dem som klipper min häst på vintern, som lägger på täcken titt som tätt och inte låter min häst vara ute i ur och skur. Jag kastar inte skit åt andras håll utan att vara medveten om att jag själv balanserar på en fin linje.

Jag försöker rida ut mycket, fast jag har en häst som mest är högt och lågt och kräver att jag är sadelfast.

Det som bekymrar mig mest är de som, precis som jag, har tillgång till paddock och kanske även ridhus inte gärna ger sig ut med sina hästar. De behöver omväxling, både mentalt och kroppsligt. Hur kan man tro att hästen ska hålla humöret och suget uppe om man bara harvar runt inom fyra väggar?

För att inte tala om hur det påfrestar på kroppen att inte få någon större omväxling i underlag eller arbete. Hästar behöver långa skritt turer i skog och mark, få lyfta på fötterna över stock och sten, glo på brevlådor och rådjur, en frisk galopp på en fin gräsväg..

Hur ska vi kunna förvänta oss att de ska ställa upp i vått och torrt och ge det lilla sista i träning och på tävling om vi inte orkar släpa oss utanför gården för deras skull?

Det finns ingen ursäkt för att bara harva runt hemma för att vi är bekväma eller rädda, när hästarna så väl behöver få vara ute i naturen.

Är du rädd och osäker för att din häst blir jobbig ute i skog och naturen? Det kanske för det första har att med att du aldrig ger dig ut med den. Den kanske är ung och inte har erfarenheten. Då behöver den skaffa sig det.

Det går att leda hästen ut på en speciell runda några gånger för att sedan skritta där uppsuttet.

Är hästen äldre och busig eller jobbig? Hjälptyglar, martingal, halsring, säkerhetsväst.. Tro mig, det blir inte bättre av sig själv. Hästen kommer inte vakna en dag och plötsligt vara väluppfostrad och lugn ute. Du får helt enkelt bita ihop och hjälpa din häst.

Jag har haft hästar som backat ner i krondiken och upp på åkrar, hästar som varit rädd för så gott som allt ute, hästar som tvärnitar och rusar iväg, hästar som tvärvänder och drar, hästar som bara kan skritta ute och bara om det är vindstilla och uppehåll. Det blev inte bra av sig själv. Jag tog tag i saken och red ut gång på gång tills beteenden slutade. Det gäller att rida ut regelbundet, så det inte börjar om igen nästa gång du vill ut i naturen.

Jag blir bara så arg när jag hör att folk undviker att rida ut på sin häst. ALLA hästar behöver komma ut!! Jag vet flera stycken som bara sitter och nöter hemma med sina hästar. Hästar med så korta muskler att de inte kan sträcka ut halsen ordentligt, hästar som man måste ha hingstbett på för att leda till och från hagen.

Skäms på er! Vuxna människor som bara inte vill/orkar/törs rida ut på sina hästar. Kanske bättre att börja med käpphäst istället?

Jag tycker helt enkelt inte att man ska kalla sig hästmänniska om det är så man behandlar sin häst.

Så tycker jag. Nu var det sagt. Skönt.

   (..och NEJ, det är inte min Smula jag syftar på med bilden)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min blogg finns numera här; http://www.nattstad.se/minah%C3%A4stbravader Efter 5 år här, känns det som om det är dags att prova något nytt  =) ...

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 7122057157

Jag har äntligen fått börja rida i paddocken! Tänk vad skönt det är när man suttit "inlåst" i ridhuset och harvat en hel vinter. Stackars Ernst är verkligen livrädd för att vara ute utanför gården och när jag promenerar med honom på grusvägen får han...

Just nu vill jag bara till stallet! Är på jobbet för andra dagen i rad och har inte kunnat rida. Eftersom Ernst inte har något vidare kondis efter att bara ha skrittat några gånger i veckan med mig på ryggen så tar vi det lugnt. I förrgår red jag i...

Just nu är det mycket. Ernst hade lite hakar på tänderna som ploppat upp efter att han blev raspad i höstas. Han ska nu gå varannan dag i ca två veckor så de små såren i kinderna hinner läka. Jag tycker inte att det är så stor skillnad i munnen på ho...