Jösses! Vilket väder det var idag!

Jag var så sjukt ridsugen efter att ha varit på jobbet i ett dygn. Efter att jag mellanlandat hemma och ätit frukost så tog jag en sväng till Granngården (visst heter det så nu för tiden, eller har de bytt namn igen??)

Handlade på mig "grus"(granulat) mineraler, b-vitamin, vetegroddsolja, Himalaya saltsten, HoofAid och en säck lusernhack till den otroliga summan 1500 kr. Å andra sidan så står hon sig ett bra tag, iaf ca 3 månader innan jag behöver köpa något av de dyrare preparaten igen.

Det snöade helt galet mycket ute och var så där -8 grader, så det var ingen picknick att ta sig till stallet direkt. Halt var det också.

Smulan såg iaf ut att må bra under sitt heltäcke, vilket kändes bra. Hon hade ett par cm snö på hela ryggen, men var varm och go när täcket åkte av. 

Tänker inte sitta här och påstå att jag hade superlust att ge mig ut och rida när det väl kom till kritan. Det vräkte ner snö och det hade börjat blåsa, men Smulan hade stått en dag på full ranson kraftfoder så jag tyckte det var lika bra att iaf rasta av henne lite.

Red på vallen mitt emot stallet. Joggade i låg form och galopperade sedan i kanske 10 minuter. Det var inget superpeppat pass för någon av oss. Smulan valde själv att gå i låg form, jag tror att det mest var för att liksom ducka för snön som kom lite sidledes. Stackarn.. Det är nyttigt för hästar att gå i låg form, så länge de jobbar med ryggen. De sätter fina halsmuskler precis framför sadeln och jag gillar den där avslappnade känslan de har när de jobbar lågt. Hon gick på superlätt stöd och det liksom bara rullade på. Mysigt. För hästar som Smulan som liksom är byggda och framförallt avlade för att gå i hög form (form skriver jag med viss tveksamhet eftersom jag inte tycker de ser ut att jobba rätt med kroppen. Halsen är hög, kroppen ser spänd ut-de ska ju se flashiga ut- och ryggen ser ut att vara sänkt) behöver gå i låg form för att verkligen slappna av och sträcka ut musklerna.

(Smulans pappa Valdemar på bilden, för att visa hur rasen rör sig)

Smulan kändes som att hon trivdes i den låga formen. Vi gjorde volter och serpentiner och hon var med mig hela tiden. Det kändes dock lite som om vi både gjorde vår plikt- jag hade en liten snösamling framför mig i sadeln när vi skrittade av och Smulan gick och frustade för att få bort snön från mulen.

Som oftast så kändes hon toppen, vädret och mattes motivation till trots, och jag var nöjd. Hon är verkligen hur rolig som helst att rida och det är svårt att rida lagom mycket och inte pressa när hon är så villig. Det känns viktigt att ta det lugnt och låta henne mogna och låta kroppen hinna med så varken huvud eller kropp går sönder.

Smulan fick en mandarin (clementin?) innan jag släppte ut henne igen. Det verkar vara en favoritfrukt   

Hon får dem på golvet och jag har faktiskt slutat ge något alls ur handen.

Efter stallet åkte hela familjen till stan. Med stan menar jag Västerås. Det blev mer shopping och med hem fick jag tre par ridstrumpor, ett schabrak och matchande benlindor (hur gick det till??)

Fyyyyy, så bortskämd Smulan är!! Inte nog med det- runt hörnet väntar ett större inköp, men det tänker jag inte berätta för Smulan än. Då kommer hon att tjata ihjäl mig och hon är redan dryg som det är..

För övrigt så snöade det fortfarande för fullt när jag gick och lade mig..