Eftersom Newada bara har varit i gång i ca 6 veckor, så tänkte jag (försöka) ta det lugnt någon vecka framöver och bara underhålla muskler och kondition. Om man går för hårt fram finns risken att det blir en psykisk eller fysisk reaktion, och det vill jag undvika.

Idag var det med nöd och näppe uppehåll när jag åkte ut till stallet strax efter lunch. Tog in Newada och kollade igenom henne. En stoor smutsfläck på höger sida halsen och så några till i mindre storlek. Det börjar med andra ord bli dags att tvätta henne igen.

Idag red jag med det tredelade pessoabettet, mest för att slippa bråka om vilken gångart vi ska ha och vem som bestämmer när vi är ute. Skrittade ut i ca 20 minuter och lät henne kliva på. Newada var pigg men inte odrägligt pigg. Avslutade med att dottern fick sitta en stund på henne i paddocken. Min lilla pärla.. Skrittar runt med min lilla 5åring som en liten ärta längst där uppe på ryggen. Stannar och svänger när hon ber om det. Newadas ögon är fortfarande mjuka och kroppen avslappnad. Hon ser mer ut som ett gammalt ök än som formel1 bilen hon oftast är.

Hon fick BoT skydden på fram och så betade vi en stund innan hon fick gå ut i sin hage igen. I morgon tänkte jag att vi skulle ta en längre promenad, men det beror ju på vädret..

Newada har fått vila i två dagar.

I fredags jobbade jag 7-12, 13.30-20 Däremellan körde jag sambon till sitt jobb, lämnade hundarna hos mamma och svängde förbi stallet mellan mina jobb och tog in Newada (det öste ner). Efter att jag slutat för dagen åkte jag till stallet för att mocka och kvällsfodra. Sedan till mamma och hämta hundarna, hämta sambon, skjutsa min mamma hem från en räkkryssning..

Ja..när jag väl var hemma strax före midnatt var jag helt slut! Konstigt nog hann huvudet nudda kudden strax innan jag somnade..

Igår lördag regnade det mest hela tiden. Jag tänkte rida på kvällen, då jag hade kvällsfodringen då också. Strax efter 19 åkte jag mot stallet och regnet bara ökade och ökade.. Ja, det var bara att glömma ridningen.. Mockade, la in en ny spånbal och kvällsfodrade.

Idag hade jag morgonfodringen. Det är alltid mysigt. Hästarna är så glada för att man kommer och nu när sommaren är här, så är bara 5 hästar inne. A har med sig två stycken på tävling den här helgen. Lyxigt värre!

Det har kommit två nya inackorderingar- annars hade det bara varit tre. I månadsskiftet kommer en eller två till. Spännande! Hur som helst..

Det här är ju så klart inte jag och Newada, men en dag så kanske..  

Solen sken ute och idag behövde hästarna inte ha något täcke på sig. Skönt för dem =0)

Vid åtta tiden hade de ätit upp sin mat, så då fick de komma ut. Newada fick stå kvar inne, för jag tänkte passa på att rida direkt på morgonen.

Borstade och gick igenom henne. Klippte håret som hängde över hovarna och pusade lite på svansen.

Lindade alla fyra med svarta lindor. Tänk vad jag gillar lindor! Det hade jag aldrig trott för några år sedan, men jag har verkligen blivit biten. Och jag lindar rätt snyggt också- om jag får säga det själv..    

Svart sadelpadd och sadeln överst. Kulbettet och graman. Själv hade jag svarta ridbyxor, stövlar, röd topp och svart tröja. Tror Newada skulle se för julig ut i rött, annars hade jag velat ha rött schabrak och lindor till.. Får spara det till vintern. Funderar på att kanske köpa mörklila schabrak och lindor, det tror jag skulle vara snyggt.

Ledde ut och satte upp. Det blev en liten stund i paddocken. Tänkte bara fila en liten stund och låta känslan styra vad jag skulle jobba med och förvänta mig av Newada idag.

Skrittade 4 varv och kortade sedan tyglarna. Hon kändes lite motvillig i handen så jag joggade ett par varv i trav- helt utan krav. Kände att hon piggnade till och saktade då av.

Jobbade henne på volter och ställde henne i hörnen. Newada kändes riktigt fin. Fortsatte en liten stund och beslöt sedan att skippa traven och gå direkt på galoppen. Gjorde samma övning igen- skritt galopp skritt, den är verkligen bra och nyttig för rygg- och rumpmusklerna på hästen.

Började med den sämre vänstra galoppen. Varje fattning var idag rätt. Hon måste ta något travsteg, vilket jag låter henne, men de är rena och inte blir det minst tre högerfattningar innan det blir rätt. Inte heller måste hon höja huvudet så mycket för att orka få in bakbenen tillräckligt. Kul!

Gjorde två fattningar i varje varv innan jag bytte varv igen. Vill inte nöta på, utan jag vill ha henne alert och uppmärksam hela tiden.

När jag låtit henne göra 6 fattningar i höger varv följde jag fyrkantspåret ett varv runt. Hon var lätt i handen och jag satte mig ordentligt ner i sadeln och red med sitsen. På sista långsidan kom ryggen upp lite till och hon blev fjäderlätt i handen. Avslutade med att lägga en volt och saktade sedan av.

Newada fick massor av beröm och så bytte vi varv.

Gjorde två fattningar i vänster varv och gjorde samma sak här. Avslutade med att låta henne galoppera ett varv längs spåret.

Gjorde samma sak här, jag satte mig djupt i sadeln och jobbade med sätet. Mitt på första långsidan så gjorde Newada en skum sak. Hon vaggade med huvudet vänster-höger-vänster. Det var nog för långsamt för att vara missnöje, men jag har ingen aning om vad det var annars. Det var minst 1 sekund mellan rörelserna och hade det varit missnöje så borde hon väl ha ruskat på huvudet mycket hårdare..? Om hon ändå kunde tala.

Hon gjorde samma sak igen, släppte efter lite extra och jobbade upp ryggen. Helt plötsligt hade jag nästan ingenting i handen. La henne på en vol och även om hon krullade ihop sig lite så var stödet och ställningen ärlig. Saktade av och gav massor av beröm. Hon såg VÄLDIGT självbelåten ut måste jag säga! Newada har verkligen börjat förstå vad jag är ute efter och hon märker väl att det är nyttigt för henne också. Sedan jobbar vi nu korta men intensiva stunder med massor av beröm och det gillar hon.

Jag kunde till och med smacka några gånger när hon fastnade och hon spände sig inte det minsta lilla utan lyssnade bara på mig. Så långt vi kommit! *lycka*    

Det finns flera anledningar till att det är bra att avsluta övningen med att låta hästen galoppera på en stund. Fördelen med att göra den här övningen är att hästen blir lätt i handen, bärig, sätter bakbenen väl under sig och lyssnar uppmärksamt till ryttaren. Det som man måste tänka på är att man hela tiden avbryter galoppen efter ett par språng vilket kan resultera i att hästen tappar framåtbjudningen, "dör" och att man därför måste låta hästen galoppera på mellan varven.

Jag är så sjukt jäkla nöjd med min häst just nu! Jag vet och förstår att det kommer att komma bakslag, men det vi har åstadkommit nu under våren är stort. Om det fanns någon därute som förstod hur trasig Newada var, så skulle ni också förstå hur långt vi kommit genom att se hur hon förändrats. Nu har hon mjuka tillitsfulla ögon hela tiden och en avslappnad kropp när jag rider. Hon tror inte längre hela tiden att hon ska få stryk och jag tror att hon nu uppskattar att bli jobbad. Precis som det ska vara.

Lät henne gå och beta en stund innan jag släppte henne i hagen. Hon blir tyvärr allldeles för lätt en "flomotogroda" vilket inte är bra för hennes rygg, men en liten betesstund varje dag ska hon så klart få.

..och så var vi tillbaka igen!   

Kom till stallet på eftermiddagen. Hade glömt att hovslagaren skulle komma idag på morgonen, så det var en trevlig överraskning att ta in Newada och se hennes fina fötter. Vi har hovis från Strömsholm och han varmskor dessutom, så Newadas fötter är alltid fina nu för tiden. Hon har tåkappor fram och sidokappor bak. Min hovis såg direkt att hon vrider sina bakhovar, vilket gör att skorna till slut börjar vandra på hoven. Inte så snyggt..eller bra..

Hon tappar aldrig skorna och blir numera skodd var 6:e vecka i stället för var 8:e som förut.

Har tidigare i höstas, klagat över gamla hovisens skoningar, men nu är jag nöjd. Marginellt dyrare, trots att hovis åker från Strömsholm till Sala för att sko A´s hästar och Newada. Lyxigt att bara hänga på också, tidigare så har jag alltid varit den som fixat och ordnat- både till mig själv och till andra..

Borstade av Newada och bjöd henne på vatten. Av någon anledning så dricker hon knappt ute, så jag brukar alltid erbjuda färskt vatten när jag ska rida.

Tänker salta hennes kraftfoder, så hon måste dricka bättre plus att hon får i sig mer salt också.

Har funderat och kikat på olika fodersorter, och jag har så gott som beslutat mig för att byta. Jag är ett stort fan av Dodson&Horrell och jag kommer nog att prova det.

Det säljs på två ställen inte alltför långt härifrån, så det ju bra.

Hur som helst..

Borstade av Newada, hon är fortfarande överraskande vit måste jag säga. Lindade hennes ben med klarblå benlindor och en svart sadelpadd under dressyrsadeln. Själv hade jag svarta ridbyxor, stövlar och en klarblå piké så det blev rätt snyggt ihop om jag får säga det själv..    

Lackade Newadas hovar svarta, det blir så fint!

Använde det älskade kulbettet och gramanen, Newada går verkligen bra på det här bettet.

Ledde ut och satte upp. Eftersom jag hade min 14 veckor gamla hund med som gick på lina utanför stallet så ville jag inte rida iväg från stallet. I stället blev det en snabbis i paddocken. Med tisdagens pass i färskt minnen så beslöt jag mig att mestadels skritta och sedan bara toppa med lite trav om det kändes bra. Inget galopperande alls.

Glömde nämna att jag tog mitt superbra ridspö med ut för att dels träna min spörädda häst och dels för att kunna få med rumpan ordentligt i slutorna.

Det gick så där med spöet, och som vanligt så hamnade det på staketet efter bara ett par minuter..

Började jobba min häst som nu efter att jag hållit ett spö i handen var kort som en liten ponny och lika trippig.   

Bogen var nästan hela tiden där den skulle, hon böjde sig fint och ärligt i båda varven, slutorna var riktigt fina och framförallt jämna i båda varven. Öppnorna har hon inte riktigt förstått sig på än. I slutorna kan jag ta hjälp av staketet men i öppnorna ser hon paddocken framför sig och kan inte begripa varför hon inte ska gå framåt. Knäpp matte!

Skänkelvikningarna är också bra, även om de inte är i klass med slutorna. Sedan gjorde vi några riktigt fina framdelsvändningar. Hon har verkligen förstått vad det är jag är ute efter.

Under tiden jag ridit Newada så har jag verkligen insett hur dåligt inriden hon är och eftersom hon blivit slagen också, så har det varit en riktig utmaning att rida om henne.

Nu har hon äntligen börjat förstå vad jag vill med mina skänklar och händer. Sidförande hjälper betydde i början gas och broms för henne samtidigt vilket gav kortslutning i hjärnan. Oavsett en eller båda skänklarna, så betydde de alltid framåt, så i sidförande fattade hon inte att jag menade åt sidan utan för henne blev det gas och broms samtidigt.

Nu förstår hon sidförande, även om öppna fortfarande är knepigt. Framdelsvändningarna har börjat bli trevliga och vi har vid några tillfällen testat bakdelsvändningar. De är inte vackra men hon rör i allafall rätt kroppsdel..

Joggade en liten stund och bara flyttade lite i sluta och skänkelvikning. Volterna var också fina, så där lade jag av och skrittade. Det blev så där ca 15 minuter totalt, men det gick så bra och jag var så nöjd att vi avrundade där.

Tänk att jag t om kan smacka nu när hon fastnar till lite och hon bara lyssnar. För inte alltför länge sedan så skulle hon ha släppt allt och bara sprungit i panik.

Hon är såå arbetsvillig och positiv till allt så hon vänder nästan ut och in på sig själv i sina försök. Förr drabbades hon bara av panik och väntade på stryk när hon inte fattade. Faan för den typ som rider sina hästar så!    Vet inte om det där skulle hjälpa, men kanske skulle idioten tänka sig för till nästa gång..

Tog in Newada och borstade av henne. Ibland är det så mysigt att bara sätta pannan mot hennes och bra snosa lite hästdoft.

Lite mer flugspray och så fick hon gå ut i hagen. Idag var en bra dag!

Idag när jag kom till stallet, så hade Newada fått stå med Back on Track skydden på över natten. Hon var hur som helst jättefin i sitt framben, så det var ju tur att jag inte jonglerade med armarna då! =0)

Gjorde i ordning allt och tog in Newada. Borstade av henne och pysslad en stund. Sedan åkte BoT skydden på igen, för säkerhets skull liksom. De skadar ju inte i allafall..

Newada fick komma ut till sina kära hage igen och så åkte jag hemåt..

Japp, så var man tillbaka på jorden igen.

Tog in Newada från hagen när jag gjort box och mat klart. Upptäckte att hon var lite tjock i höger fram, över senan. Inte mer än lite tjock och knappt varm, så jag beslöt att ta en lugn tur ut på ca 20 minuter. Då får hon iallafall komma ut och titta på annat än bara den lilla hagen.

Allt gick bra även om hon som vanligt vinglade hit och dit i början och helst ville tillbaka till stallet igen. Pigg som attan var hon, och det med all rätt eftersom hon vilat i två dagar.

Råkade ta tyglarna på vägen hem, fast jag lovat mig själv att inte kräva något idag. Så klart började hon takta och kasta med huvudet och jag min envisa lilla åsna kunde inte låta bli att förvänta mig att hon skulle släppa efter och lilla på i handen.

Ju mer jag förväntade mig att hon skulle ge efter, ju sämre gick det.

Till slut var vi ända hemma och hon hade börjat takta och försöka springa iväg. Fick kliva in i stallet, trä på gramanen och vänta ut henne i paddocken. Hon gjorde ett par sådana där idiotiska "kasta upp huvudet och sätta mig på rumpan när jag rycker mig själv i munnen" turer, men fogade sig på ca 2 minuter och gick sedan att ställa och böja.

Börjar tro att det kanske känns lite i frambenet för även om hon inte var halt så var hon lite skum. Tog in henne och satte på B o T skydden fram. De får sitta där tills i morgon bitti om de sitter bra. Vi får se hur hon ser ut i morgon. Ingen idé att springa runt i cirklar och jonglera med armarna innan jag vet hur det ser ut då..

Hade alla planer på att åka ut till stallet och rida idag. Kom dock på att hon faktiskt behöver sin vila, framför allt nu när jag satt lite press på henne i ridningen.

Tog in henne och nu gick hon i en hage med massor av gräs. Tror att hon rapade ett par gånger medans jag höll på med henne. Väluppfostrat..

Borstade av henne och insåg att hon var alldeles för smutsig för att det skulle vara lönt att sluta där. Det regnade igår och det syntes att Newada varit ute i regnet, för hon hade intorkade gul-bruna rännilar över kroppen plus stora kissfläckar på ryggen och lite småfläckar här och var.

Gav upp och släpade henne till spolspiltan. Tog fram den underbara såpan, som jag nu insett är så attans bra på smutsiga vita hästar, allla gula fläckar försvinner utan att jag behöver gnugga. Dessutom är såpa både miljövänligt och snällt mot hästens hud. Billigt också..Kan det bli bättre?

Blötte ner min slokörade häst och tog svansen först. Såpade sedan resten av hästen utom huvud och man och sköljde av. Vips var det mesta borta, vilket är otroligt med tanke på hur smutsig hon var.

Hittade några småfläckar som jag missat eller som inte blev riktigt vita- schamponerade dem och svansen en gång till. Äntligen ren Newada!

Tog ut henne i gången och sprayade henne med flugmedel innan hon fick gå ut till hagen igen. Det hade bubblat konstigt i hennes mage medans jag tvättade henne, så hon fick gå i en torr och tråkig hage fram tills det är dags att gå in ikväll.

När jag stod i gången så beklagade jag mig för A som äger stallet. Hon frågade om jag verkligen vågade släppa ut Newada nybadad i hagen och jag sa att det inte var något problem för Newada rullar sig aldrig- tyvärr.

Sedan fortsatte jag med att beklaga att hon aldrig leker eller gör just något, och om andra hästar leker i sin hage brevid hennes så glor hon på sin höjd på dem men skulle aldrig hänga på.

Hur som helst. Tog ut och släppte in henne i hagen varpå hon for iväg, snurrade runt mot mig, på bakbenen, med fäktande framhovar och dessutom pep hon till. Tji fick jag! Smackade och stampade med ena foten, varpå hon gjorde samma sak en gång till. Rolig häst jag har..verkligen.. Hon hörde säkert att jag klagade, för så där har hon aldrig, så vitt jag kommer ihåg, gjort annat än när jag ska in i padocken och longera henne.

Jag hade ett fantastiskt ridpass i lördags! Så där så man bär med sig känslan hela dagen och plockar fram den och bara mår bra.

Red i padocken för att min mamma var med till stallet och jag ville visa henne hur mycket bättre Newadas galopp har blivit. Det är egentligen helt sjukt eftersom jag bara har galopperat henne uppsuttet ett par gånger sedan hon överansträngde ryggen i vintras. Något har hänt och det är så sjukt positivt så t om jag nästan är mållös.

Skrittade fram och började sedan jobba henne lite i skritt. Har börjar vara mycket mer noga med vart hon har bogen och att jag inte ger mig förrens hon släppt efter.

Gick sedan över till trav. Newada var relativt avslappnad och lugn i traven. Red mest längs fyrkantsspåret men la in en volt då och då. I vänster varv ville hon gärna ramla in över vänster bog och framben, en lite skum känsla. Stöttade upp, rakställde och flyttade undan lite för vänster skänkel i volten. Sedan började jag ge mer stöd på yttertygel och rama in henne bättre och då började volterna bli fina också.

Saktade sedan av för att låta henne pusta en stund och då började Newada takta. Tror Newada redan då visste att jag tänkt vi skulle galoppera lite. Hon är så underbart känslig.

Gjorde samma sak som sist, skritt-galopp-skritt, eller ja, det blev ju snarare takt-galopp-trav-takt men det går bättre och bättre.

Första galoppen var så mjuk och samlad, hon bara satte benen under sig och flöt in i galopp. Lät henne rulla på i ca 5 språng innan jag började bromsa. I stället för att sakta av så blev galoppen långsammare och långsammare tills det var en paus mellan hovslagen. Hon satt nästan på rumpan och i det läget hade vi kunnat göra en piruett. Underbart!

När galoppen blir så här trevlig så kommer jag ner i sadeln ordentligt och kan komma till ridning. Känner att jag kan jobba med sätet och magen och det känns som om jag äntligen får en chans att RIDA!

Gjorde två fattningar i varje varv och bytte sedan igen. I vänster varv var galoppen också väldigt trevlig, dock har hon svårare att fatta galopp och hon vill gärna gå ur form då. Saktade bara av och gjorde en ny fattning tills rätt galopp kom. Bytte till höger varv igen och började rida med höfterna i fattningen. Halvhalt och så bara skjuta fram höger höft lite lite och så kom en mjuk fattning igen. Toppen! Gjorde så en gång till och samma sak- en ny mjuk fattning. Lät henne galoppera ett varv på fyrkantsspåret och hon orkade nästan bära sig ett helt varv innan hon började dyka lite. Saktade av och lät henne pusta ca 30 sekunder. Bytte varv och gjorde en sista vänster galopp fattning. Hon orkade inte riktigt och fattade flera höger galopper innan jag lyckades få rätt galopp. Ställde bogen, höll emot med ytterskänkeln osv tills jag hittade ett sätt som funkade. När hon blir för böjd åt vänster så är det mycket lättare att skicka iväg i höger galopp, så det gäller att ha henne hyfsat rak och att inte bogen flyter iväg åt höger.

Galopperade ett varv på volten och avslutade med ett varv längs spåret.

Hon började dyka efter halva varvet när vi kom till bortre kortsidan. Genade lite över till andra långsidan och flyttade henne på den öppna delen undan vänster skänkel. Hon riktigt slet för att orka och jag kände hur hon höjde ryggen så det för en liten stund kändes som början till ett bocksprång (vilket hon aldrig skulle göra). Så duktig!!

Saktade av och klappade massor. Hon fick jogga lång-låg i ca 4 varv, två åt varje håll innan jag saktade av till skritt.

Jädrar så roligt! Gillar att rida med små hjälper och den där känslan när man kan få 600 kg häst att lyssna på små rörelser jag gör med min höft.. Wow..

Levde på det hela den dagen och även lite under söndagen då jag jobbade ända fram till kl 22.30 Det blev alltså inte ens något stall under söndagen och det var inte så kul. Idag måndag är jag i allafall ledig så idag tänkte jag vi skulle ta en tur ut i skog och mark.

Idag tog vi det lugnt och det blev en liten skrittur i omgivningarna. Tog väl så där 15 minuter, så det blev en kort promenad- med flit dock. Newada behöver ju även få återhämta sig, så det var nog precis lagom =0)