Just nu är det lite för mycket som händer. Jag går omkring och är helt slut, för alla saker som drar en massa energi. Hoppas det lättar snart, för jag behöver verkligen vila ut.

Ända sedan jag började leta häst för svart två månader sedan, så har jag haft (känslomässigt) fullt upp. Nu börjar det t om bli svårt att känna entusiasm för att rida och planera framåt där.

Får några år sedan gick jag in i väggen- två gånger egentligen, eftersom jag har så svårt att jobba lagom mycket och ta åt mig lagom mycket saker. Efter det har jag svårt att ta tag i saker jag måste, ringa viktiga samtal- ja, egentligen alls som kräver en ansträngning. Inte att jag är lat, för det är jag inte. Bara att det jag måste göra känns jobbigare och jobbigare tills det psykiskt är en enorm mur jag står framför som jag inte ser över. Ibland måste det gå så lång tid att det nästan är, eller är för sent att göra det jag skulle gjort. Då mår jag dåligt och klankar ner på mig själv.

Nu börjar det kännas tungt. Jag har inte haft det lugnt på två månader ungefär eftersom det varit en massa mer eller mindre negativa saker att ta tag i. Jag vill inte gå in på dem här, men de har alla sugit musten ur mig och nu är jag rätt slut. Känner mig lite som en zombie och jag har några saker jag borde ha gjort redan för misnt en vecka sedan, som jag ännu inte orkat ta tag i. Suck..

Gårdagen blev inte som jag tänkt mig, på flera sätt.

Jag hann inte rida på fm, Smulans ägare smsade på förmiddagen och berättade att hennes veterinär skulle komma ut för att besikta för den nya fodervärdens skull. Allt har löst sig på ett bra sätt, framförallt för Smulans skull och jag kände mig glad för hur det skulle bli. Nu visade det sig att hon inte var riktigt fräsch och gick alltså inte igenom. Matte ska idag ringa till Mälardalens hästklinik och beställa tid för utredning och ev röntgen. Jättetrist! Ingen aning om vad det kan vara för bakomliggande orsak till detta, men jag hoppas att det inte är något jag gjort. Rannsakade mig själv igår och med handen på hjärtat tycker jag att jag verkligen ridit omväxlande och uppbyggande. Smulan har fått sammanhängande vila och lugnare perioder. Med det sagt så hoppas jag ju så klart ändå att hon inte har något fysiskt problem som gjort detta. Andra saker kan man göra något åt, men är det rent fysiska saker så blir det ju mycket svårare.

På kvällskvisten åkte jag ut för att rida Ernst, att rida Smulan fanns ju inte längre med i planeringen. Han sprang omkring i sin hage och larvade sig när Smulan träffade veterinären, så han hade intorkat svett på stora delar av kroppen. Jag tänker INTE ta in honom bara för att han springer runt som en galning, även om jag gärna ville. Han hade sällskap ute och måste lära sig att han inte är fäst till Smulan med en navelsträng..

Hade jag tänkt till lite så hade jag kanske skippat ridningen, alternativt skrittat en promenad, men hjärnan funkade inte som den skulle tror jag. Han var förmodligen lite mör i kroppen och att då rida dressyr funkade så där. Skritten kändes bra, men traven kändes lite vinglig och i början lite spänd. Vänste galopp var också så där, men höger kändes fin.

Spolade av honom efter ritten, men hann inte tvätta någon av hästarna. Borstade av Smulan med gummiskrapan och la på täcket.

Idag jobbar jag och även på söndag, så det blir lite skön vila för Ernst. På lördag blir det nog en promenad ut om vädret håller sig, annars longerar jag nog en stund i ridhuset. Vi får se.

Den här bilden är på Ernst pappa Meinse. Med lite mer muskler och ålder så kommer Ernst att se ut ungefär så här. De är väldigt lika tycker jag..