Igår hade jag ju tänkt rida ut. Gjorde klart allt och tog in Newada. Hon var lite svampig i framkotorna men absolut inte varm. Hon har haft blad-blandningen med lindor på benen under natten. Det ger helt klart inte alls (enligt mig i allafall) samma fina effekt som BoT gör..

Solen sken, och även om det blåste lite så var det en vacker eftermiddag. Newada var tossig redan när jag suttit upp. Det kändes som om jag satt på en av motorerna till ett jaktplan 3 sekunder innan takeoff. Såå roligt..

Hon taktade och kastade med huvudet, saxade kors och tvärs över grusvägen och blåste och skyggade åt det mesta. Det är inte likt henne kan jag säga. Det gick inte att ta henne i munnen och ju mer jag försökte ju mer lättade hon uppåt. Har suttit på när hon gör skolorna ovan mark, det är inte kul..

Beslöt att vända tillbaka och rida på ridbanan i stället. Något var inte som det brukar och jag ville inte ta diskussionen ute utan staket. Är inte helt säker på att hon känner sig 100% hemma i stallet än- hon kanske drar mot stora vägen i stället för hemåt, om jag skulle åka av?

Började med att försöka få en jämn kontakt med hennes mun, men det var som om vi var i två olika dimensioner. Hon hade inte tid med mig och ville inte lyssna. Antar att hon antingen hade träningsvärk efter de sista två lite tuffare arbetspassen.

Använde mig säkert 20 gånger av staketet. När hon bara sprang och slängde upp huvudet, hon blir superstark då och jag vill inte hamna i en dragkamp, styrde jag upp mot staketet och lät henne stå där en stund. Detta gör jag bara i skritt lite grann för att nollställa henne och få tillbaka lite fokus. Funkar faktiskt- en stund i allafall.

När hon blir så där stressad så kör hon bara upp huvudet och springer. Det känns som om hon har minst 8 ben och sätter ner dem lite överallt under kroppen. Skum känsla..

Hur som helst så lugnade hon ner sig lite efter att jag flyttat henne i öppna sluta och framdelsvändning. Vill få bort det där hysteriska att hon bara springer i stället för att lyssna. Jag kräver inga stortdåd bara att hon bekräftar att jag sitter där uppe och att min åsikt räknas..

Joggade igång i trav längs fyrkantspåret och stundvis gick hon sååå fint. Men av någon anledning är det nu höger bog som spökar och hon går fyrkantigt i hörnet med höger bog innanför spåret. I skritt var det ett mindre problem, men i traven var det tydligt. Hur som helst så slappnade hon av så pass att jag vågade sätta mig ner i trav och jobba korta stunder. Man får på något vis se det positiva i det mindre bra också. Annars är det lika bra att ge upp på en gång.

I dag får hon vila, är inte så förtjust i det, men jag tror att hon kanske behöver det. Ska ut till stallet om en liten stund, så då får jag se hur hon mår idag.