Eftersom älgjakten började idag så höll vi oss på hemmaplan. Efter att ha skrubbat av den värsta leran (Smulan verkar lägga extra möda på att rulla in lera i man, huvud och öron) satte jag på sadeln och tränsade.

Satt upp utanför stallet och red ner till gräsbanan. Lät henne skritta fram innan jag plockade ihop henne. Red först med gramanen en stund. Hon var väldigt stökig när jag provred henne och jag fick rekomendationen att rida henne ett tag med den på.

Eftersom idag var första gången jag jobbat henne sedan jag provred andra gången, så tyckte jag att den borde vara på. Hon vill gärna sätta högerbog innanför spåret och jag kom på mig själv några gånger med att ha för mycket stöd i ytterhanden. Irriterande! Nå, så länge man kommer på sig själv med ovanor så finns det ju hopp!

Plockade av gramanen och fortsatte utan den. Hon var lite ryckig i skritten men såå fin i traven   

Fick bogen på plats och jobbade lite på volter och slutor och skänkelvikning. Gick sedan över till en otroligt trevlig och välbalanserad trav med fin takt och supertrevligt stöd i handen.

När jag provred henne var hon springigare (jodå, det är ett ord) och det var svårt att hitta ett lugnt tempo där hon fortfarande bjöd framåt och inte försökte sakta av.

Nu var hon hur fin som helst bitvis och hade det inte varit för att vi red på gräs så hade jag velat rida på lite mer och kanske testat galoppen. Hon gick i fin form med bra stöd. När hon släppt till i höger varv så saktade jag av och avslutade. Jag red kanske bara 15 minuter på gräset, men jag vill verkligen inte nöta runt. Smulan presterade bättre än jag trott och jag ville inte trötta ut henne.

Satte av, lossade sadelgjorden ett par hål och gick med henne en stund. Inne i stallet fick hon två morötter och lite omsorg innan hon fick gå ut till de andra hästarna igen.

Jag är jättenöjd med dagens pass!

Det här fina schabraket köpte jag på Fortis et Liber för några år sedan, till Newada. När jag sålde henne gav jag det till Zamonas ägare. Hon sa att hon skulle hålla det, tills jag skaffade häst igen. Då sa jag att det inte skulle ske, men för några dagar sedan fick jag tillbaka det. Jag hade glömt bort alltihopa, men oj så glad jag blev! Smulan blev jättesnygg i sitt blingade schabrak, som vi så klart använde idag   

Jaha kära jägare!

Ska vi göra ett bättre försök i år? Skjuta ÄLGAR och inte traktorer, bilar, varandra, hundarna och framför allt inte HÄSTARNA!! Jag vill våga mig ut åtminstone på närmsta grusväg i lugn och ro utan att behöva oroa mig för om ni kan skilja på min Smulan och en älg. Därför har jag tagit på mig att visa er skillnaden på en häst och en älg. Kolla här!

                HÄST                                          
       

 ÄLG

Det kan väl inte vara så svårt?? Ok? Ok!

Smulan har lämnat en önskelista till mig. Dels vill hon ha ett nytt träns. Hon har hört att jag såg ett snyggt med dubbla flätor på nosgrimman, på Glada Hästen när jag var där sist. Dessutom vill hon ha nya stigläder med t-spännen och, snäll som hon är, tycker hon att jag behöver sådana där stigbyglar som vickar och sparar knän&rygg. Hon vill även ha en svängd dressyrgjord, det var visst också viktigt!

Jag har legat lite i framkant och beställt två nya dressyrschabrak, som borde komma den här veckan..

De är så sabla snygga och jag tror att naturligtvis så kommer Smulan gå bättre, jag rida snyggare osv med de här under sadeln   

Jag vet inte riktigt hur Smulan tror att jag ska ha råd att köpa allt det här, men julen är ju snart här och jag hoppas tomten är snäll i år   

Idag blev det en lång runda med Zamona och Tulle som sällskap. Det blev nästan bara skritt med något undantag av lugn trav och så smög jag till mig en galopp på hemvägen.

 Smulan har rattat in sina väderkvarnsöron mot Zamona och har full koll på vad hon gör..

I skogen stötte vi på två stockar efter varandra, ca 50 och 60 cm höga. Det slog mig ungefär mitt i första språnget att det här förmodligen var Smulans första under ryttare. Det var fina språng med hovarna väl uppdragna och med bra kurva. Det kändes lite som om vi hoppade sisådär 14o cm, men annars så..   

1 km innan stallet klev jag av Smulan och gick bredvid hem. Hon kändes lite trött och jag behövde sträcka på benen.

Hon såg förfärligt belåten ut när jag borstade av och pysslade om henne. En morot på det, på med täcket och ut i hagen för att njuta av det vackra vädret.

Vi ryttare fick kaffe av stallägaren M och det serverades utanför stallet, så vi också fick lite solsken på oss.

I morgon börjar älgjakten, så då kommer vi hålla oss från skogen tills jägarna skjutit sin kvot.

Eftersom jag var så trött igår är det märkligt att jag vaknade redan 07:20 i morse. Hur trött jag än är, är det omöjligt att somna om när jag väl vaknat. Då börjar tankarna vandra och så måste jag kissa och sedan vore det väldigt gott med en kopp kaffe..

Laddade kaffebryggaren och lyssnade på det underbara ljudet när bryggaren maler kaffet och börjar puttra. Den härliga doften av nymalet nybryggt kaffe spred sig genom lägenheten och in i mina näsborrar. Efter kaffet blev det en långpromenad på ett par km med hundarna. När de fått sitt fick jag äntligen lite frukost och vips var klockan 9:30. Min dotter sov hos sin mormor i natt, och vi hade bestämt att träffas i stallet kl 10.

Jag är tyvärr en tidsoptimist- att vara en optimist borde ju onekligen vara något positivt, men när det gäller tid är det tvärtom.. Det ställer ibland till det för mig, och jag vet inte om jag överskattar mig själv eller om jag underskattar den faktiska tiden saker och ting tar, men jag kommer rätt ofta sent.

Inte ofta JÄTTEsent, men så där så att det är lite jobbigt. Jag är i grund och botten en väldigt noggrann person, så att vara tidsoptimist ställer till det rätt mycket för mig själv. Dessutom så gillar en del att reta mig för det hela- vilket jag vackert får acceptera, då de ju trots allt har rätt..

Hur som helst så var jag inte tok-sen till stallet, bara så där 15 minuter. Mormor och dotter hade redan börjat mocka när jag dök upp. Att ha en hästintresserad mormor har sina fördelar, särskilt om de gillar att mocka   

Jag hann såpa och smörja igenom Smulans båda träns, hennes sadel och mina ridstövlar. Dessutom gjorde jag i ordning allt foder och fixade vatten. Smulan fick en ny spånsäck också, så nu ligger hon tjocks och mysigt.

Hellmer hade lyckats kliva ur en framsko i hagen igår. Tur i otur så var hoven hur fin som helst, inte en flisa borta. Vi skulle rida tillsammans allihopa i stallet idag, men vi fick vänta tills hovis varit ute och spikat på en ny sko på Hellmer. Stackaren blir så ömfotad utan sin framsko att han hade typ en 3 gradig hälta när han gick mellan hage och stall..

Hovis skulle komma ut mellan 11:30-12, så jag och stallägaren M väntade på henne. Jag såpade och gnodde och M, han fixade runt lite på gården. Vi hann t om få i oss en kopp kaffe i solskenet! Allt drog ut på tiden, då hovis blivit kvar längre på förra stället med en jobbig häst. Klockan var efter två när vi äntligen kunde börja sadla på.

Det är så roligt att vi ändå så ofta kan rida ut tillsammans, alla fyra i stallet! Smulan var riktigt duktig och jag fick hoppa upp efter att hon snott runt pallen ett par varv. Det är extra spännande och svårt att koncentrera sig när alla ska ut och då kliar det lite mer i hovarna   

Smulan taktade en del de första två kilometrarna. Vackert väder, lite blåst och glatt sällskap gjorde henne taggad. Jag var också jätteglad, så vem kan klandra henne?

Vi travade en del och jag fick möjlighet att galoppera henne idag igen, då vi kom en bit på efterkälken en gång. Galoppen är fortfarande så där så jag hajar till. Massor av knärörelse och känslan av att rumpan försvinner under henne. Härligt!

Bitvis gick ridturen genom skog. Vi har tillgång till mycket fin skog omkring stallet. Det är jag tacksam för. Jag VET att det är dumt att fota under ridtur och speciellt på en ung häst som Smulan, men jag kunde inte låta bli. Solen lyste, hästarna frustade och stigen var jättefin. Stackars Smulan undrade nog vad jag höll på med, jag kan se på bilden att hennes öron pejlar in mig.

Efter ridturen hade vi stallmöte i M´s kök. Det avhandlades lite önskemål, funderingar och planer inför närmsta året och allt verkar toppen. Skönt med vettigt folk i stallet!

Klockan var strax efter 17 när vi var klara och då tog vi in Smulan och Hellmer så de skulle få sin middag. Zamona och Tulle åt sin mat ute idag. Än så länge har Smulan bara ett ofodrat regntäcke ute och inget täcke alls inne. Hon så rysligt nöjd ut när jag lämnade henne med kraftfoder och hö att äta.

Nu var klockan 17:30 och jag hade alltså varit i stallet lite mer än 7 (!!) timmar. Otroligt vad tiden går fort när man har roligt!

Handlade lite i Sala och åkte hem för att äta..lunch..? Jag måste verkligen bli lite bättre på det där med måltider!

Jösses vad trött jag är! Klockan är inte ens halv åtta än och det skulle lika gärna kunnat vara midnatt..

Jag gick en långpromenad med hundarna när jag kom hem från jobbet och sedan åkte jag iväg för att lämna tillbaka microvitalen. Efter det åkte jag till stallet. Solen lyste och träden med alla färgsprakande löven riktigt gnistrade i solskenet. Varför är inte alla höstdagar så här vackra??

Mockade och gjorde i ordning hö och kraftfoder och riktigt njöt av att vara i stallet. Stallägaren M höll på att skura sitt hästsläp för fullt med högtryckstvätten mellan stallet och Smulans hage. Ett utmärkt tillfälle för lite miljöträning tycker jag   

När allt var klart tog jag in Smulan. Hon hade åter igen lyckats sätta lerfläckar på ställen jag inte trodde en häst KUNDE nå. Hon tappar massor av päls så jag gick igenom hela henne med en gummiskrapa jag köpte förra helgen. Den är hur bra som helst för det.

På med sadel och träns, Smulan har två träns. Ett med ett rakt bett och lösa ringar och ett träns med delat bett och fasta ringar. Jag byter mellan dem, och idag blev det det delade bettet.

När jag gick ut med Smulan för att sitta upp så var det verkligen full rulle utanför. Stallägaren M tvättade sitt släp, hans hund som hatar hästar (jodå, han gör tyvärr det) började stormskälla när han såg oss, ett litet barnbarn sprang omring och babblade högljutt och Hellmer jazzade runt lite uttråkat i hagen.

Ställde pallen en bit ifrån allt oväsen och klev upp på den. Väntade tills Smulan slutat gå runt och stod stilla innan jag klev upp. Hon sköter sig bättre och bättre och idag kunde jag t om göra halt ett par sekunder utan att hon lättar fram och vill iväg.

Var ute i så där ungefär 45 minuter och travade rätt mycket. Hon var laddad och det här är första gången jag red ut själv. Förutom att hon blev rädd för en slåttermaskin (helt förståeligt!) så var hon jätteduktig och klev på bra. Vi galopperade en bit på vägen hem och det gick också bra. Dock har hon verkligen dålig framåtbjudning och ork, så känslan är att hon tar ett språng i taget och jag får jobba för varje. Efter så där 50 meter så saktade jag av och lät henne pusta.

Avslutade med att låta henne jobba lång-låg i trav några minuter. Satsade bara på bra tempo och låg nacke. Att hon dök några gånger tolkar jag som lite dålig ork, men så länge hon inte ramlar framåt så tycker inte jag att det är hela världen. Inte i nuläget. Jag lägger fokus på framåtbjudning, för det är grunden till allt just nu. Ingen större idé att jobba för att få henne i form när hon inte ens är riktigt framme vid bettet hela tiden.

Sista biten hem gick jag bredvid. Jag satte av, spände upp sadelgjorden och lät henne pusta.

Smulan är verkligen supertrevlig och jätterolig att rida.

Efteråt fick hon stå i boxen och mumsa lite hö medan jag plockade undan alla saker.

Väl ute i hagen blev det några kilo hö till. Nu hade solen gått i moln och vädret var inte lika underbart längre, men hon har täcke på sig nu så det gör inget. Jag hann se hur först Hellmer och sedan Smulan sjunka ihop och rulla sig som om det inte fanns någon morgondag. Stallägaren M skrattade gott och jag konstaterade torrt att den enda sanna glädjen är skadeglädjen. Smulan var nu åter lerig över hela huvudet, halsen, täcket- så klart och benen..

Själv gick jag därifrån muttrandes; "en skitig häst är en glad häst, en skitig häst är en glad häst, en skitig.." M´s skratt hördes efter mig ända in i stallet..   

God morgon! Idag har jag mycket att göra. Jag slutade jobba kl 8.15 i morse, men på mitt jobb får man sova på nätterna (vilket ju är en fördel)

Först ska jag lämna tillbaka lite foder som jag i min iver köpte lite för snabbt. Smulan äter ur hippolyt´s foderserie och jag passade på att handla på mig lite inför att hon skulle komma "hem".

Hon hade fullt lager med sig och dessutom så visade det sig att hon inte reagerar så bra på deras mineraler MicroVital (som jag så klart inhandlat). Dessutom äter hon deras Irish Mash. Till det äter hon en biotinblandning och krafft grund. Jag är själv inte alls förtjust i krafft foder (deras mineraler duger, om än knappt) så nu är vi mitt i ett foderbyte där jag byter Krafften mot hippolyt´s NaturMüsli.

Smulan själv klagar inte utan smaskar i sig alls som ställs fram. Skönt att hon inte är en sådan där häst som ballar ur och slutar äta vid stallbyte.

Nä, nu måste jag köra igång min dag!

Idag fick jag sällskap och draghjälp ut av stallägaren M. Även om hans häst inte är den bästa förebilden vad det gäller att vara lugn och trygg   så tycker de mycket om varandra, Smulan och Helmer. Helmer är ett glatt och påhittigt fullblod som mer gillar att ha minst tre ben i luften hela tiden än att vara klok och förståndig. De är hagkompisar och Smulan gillar honom verkligen.

Vi travade lite och så fick jag äntligen testa galoppen. Jag har bara galopperat Smulan en gång, och det var i ridhuset första gången jag provred. Smulan fick draghjälp av Helmer och så gav jag röst och skänkelkommando. Galoppen var precis så underbar som jag kom ihåg den, med massor av knärörelse och den där gunghästkänslan jag fick då.

M lutade sig ner och konstaterade att det verkligen var höga knän i galoppen. Han har inte heller sett en häst röra sig som Smulan förr. Hon har ju holländskt körhäst blod i sig, även om hon räknas som renrasig KPWN. Det blev två galopper innan vi lät dem skritta hemåt.

Smulan saknar lite framåtbjudning så det är nyttigt för henne att ridas ut mycket och få kliva på lite mer, vilket är svårare i ridhus med fyra väggar. Hon har börjat släppa efter lite med sin höga nacke och bli lång-låg i stället.

Tänk så kul hon är att rida! Ska öka på kraftfodergivan lite, som jag sänkte när hon kom.

I morgon jobbar jag dygn på jobbet, så då får hon vila.