Äntligen är det lite liv och rörelse i stallet! Idag hade jag det trevliga bekymret att jag inte riktigt visste vart jag ställa upp Smulan i gången då det var hästar lite överallt. Härligt! Det har varit rätt ödsligt på den stora gården när det bara varit jag och en till som hyr in oss. Vi har dessutom haft olika tider i stallet och därmed så har jag varit rätt mycket själv. Inte nu längre. M som äger Millie är där rätt ofta, det KAN ju ha att göra med att hon också har semester, men trevligt oavsett. Den nya hästen har två ryttare, mor och dotter om jag uppfattat det hela rätt. Hoppas det också betyder att det kommer att röra sig en del i stallet!

Jag åkte ut till Sven som har Alyose och handlade på mig två påsar med nypon. Sedan ut till stallet för att mocka och ta in Smulan. Det regnade någonstans mellan duggregn och lite till, och när jag tog in henne så blev det lite mer ändå. Skönt att hon kan stå med fönstret öppet och titta ut utan att bli blöt.

Godis, som står mitt emot Smulan har fått den nya hästen som jag tror heter Rolex som granne. Hon är apsur på honom och gör det verkligen klart också. Blåser så att det låter som om hon fräser åt honom, hugger och sparkar. För lugnets skull så beslöt stallägarna att flytta Rolex ett snäpp bort så det skulle bli lugnt. Godis hotade och fräste iaf, men förhoppningsvis så lugnar hon ner sig. Vore trist om någon skulle skada sig.

Satte upp Smulan i gången och borstade henne. Hon är så fin och blank nu och ser ut som en miljon kronor! Det märks att hon mår bra och inte kan man heller se eller ens tro att hon är en eksemhäst. Jag har verkligen koll på det nu och hon har knappt synbart gnugg på svansroten. Det är det enda.

Vi får se vad som händer och sker här framöver, men det är långt ifrån lätta beslut.

Usch vad jag var sur efter alla provritter! Fick dessutom lite mer påspätt när jag läste mina mail i morse.

Jag satte alltså ut en annons på hästnet om att jag sökte en häst och vad jag ville ha lite mer exakt. Jag betonade också hur långt jag var beredd att åka och att om hästen stod mer än 15 mil från mig, så ville jag ha en video på den först. Nu trodde ju jag att jag med detta skulle få seriösa svar och i början verkade det också så.

Efter att jag fått mellan 35-40 svar på hästar, många från väldigt långa avstånd så beslöt jag att ta bort annonsen och börja gallra bland svaren.

En del tackade jag vänligen nej tack till på en gång och en del bad jag att få veta mer om. Ett 10tal intressanta hästar fanns på ett rejält avstånd (35-55 mil enkel resa) och då tänkter ju jag att med tanke på min annons som de svarat på så vet de att jag vill ha film. Jag fick be dem alla om bilder och filmer och bara någon enstaka hade film att visa.

Några skulle ordna det inom ca 1 vecka och bad att få återkomma. De som trots mitt svar inte kunde anstränga sig att ens ordna en film, tackade jag åter igen vänligt men bestämt nej till.

Har jag lust att åka minst 60 mil för att titta på en häst som sedan inte är intressant? Allt jag bad om var en chans att få se hur hästen rör sig, så jag får ett hum om gång.

Hur som helst. Någon beskrev sin situation som mer eller mindre akut och hästen verkade trevlig. Den stod i Malmö. Jag bad om att få se film. Fanns inte. Jag bad om bättre bilder då den enda som fanns att uppbringa var en dålig bild tagen snett framifrån från långt håll med ett föl i vägen.

Jag fick tre bilder. En bild med en häst som var ca 3 cm stor. De andra två var lika dåliga som den första jag tittat på.

Jag berättade för henne att resan till henne var över 100 mil t o r och att jag ville se en film så jag kunde se hur hästen rör sig. Hon hade ingen men skulle fixa en. Fast..hästen var inte riden på ett år ungefär- pga fölet så hon visste inte hur det skulle gå att bara kliva upp och rida. Då bad jag om en film där hon antagligen är lös i alla gångarter eller longerades.

Det tog någon dag och så fick jag ett mail där det stod att det varit för varmt den dagen för att filma, så hon skulle göra det någon av de följande dagarna. I morse fick jag ett mail igen där det stod att det fortfarande var för varmt för att filma. Då fick jag nog.

I det här skedet tänker jag att det är något slags fel på hästen och att ägaren av någon anledning försöker dölja det för mig. Jag var fullt medveten om att hästen hade en låg prislapp, för att den stått med föl och inte ridits på ett år. Den är bara 5 år, så i mina ögon är inte det ett jätteproblem. Tyvärr så är det nog något fel på häst eller ägare och hur akut hennes situation än är, så börjar jag förstå varför hästen inte blivit såld.

Så jag tackade för mig och önskade henne en trevlig dag.

Så hade jag fått ytterligare två mail där det stod att de inte lyckats få fram videos på sina hästar. Ska du ha 100 000kr för din häst, så måste du räkna med att folk vill se den på film. Antingen för att det är lång resväg eller för att låta tränare eller annan titta på filmen för att avgöra om det ens är värt att åka och kika på hästen. Det kan kännas hårt att en del inte ens vill komma och titta på din pärla, men nog är det väl bättre än att slösa personens tid och därmed din egen?

Till slut så tröttnar även en säljare på folk som kommer och tittar och vi ska inte glömma den stackars häst som får gå med så många olika ryttare på rýggen. Det kan ju t om resultera i att den som egentligen passar hästen som hand i handsken inte känner det för att hästen blivt annorlunda av att ridas av så många andra än vad den är vad vid.

I slutändan vill vi väl alla att våra hästar ska få det bra?

Trodde jag gjorde det rätta och att det skulle bli mer effektivt i och med att jag satte ut en egen annons. Nu önskar jag att jag inte gjort det faktiskt, så det tänker jag inte rekommendera till någon annan hästköpare.

En säljare som jag uttryckligen bad om att få en aktuell film på hennes 3åring hörde av sig för att tala om att den enda RÄTTVISA (??) film hon kunde få fram var en som var ett år gammal. Hallå!!! Hur i f-n skulle den kunna vara rättvis och aktuell?? Så hade hon fräckheten att skriva att hon ville att jag skulle höra av mig oavsett om jag var intresserad av hästen eller inte.

Så hon kan inte uppfylla ett väldigt enkelt krav jag har, inte på något vis ouppnåeligt, men JAG ska ändå höra av mig??

Nä, f-n vad trött jag är på hästförsäljare just nu!!   

Ja, jösses! Jag har härmed gett upp! Nu har jag varit och provridit 5 olika hästar och de har alla kostat precis och exakt lika mycket. Det är dock det enda de har gemensamt. De har varierat från 3 år upp till 7 år, och från jag vet inte vad det ska föreställa till hyfsat utbildade o trevliga.

Jag satte ut en köpes annons, detta är inte hästar jag ringt på som första steg..

(bara de två första, som också var de trevligaste)

Jag har åkt 34 mil t.o.r för att titta på en häst med hiskeliga ärr på bakbenen som ägaren GLÖMDE att nämna innan jag åkte, jag har tittat på häst som hade behövt skos om innan den visades för en potentiell köpare, häst som gick på sommarbete utan muskler och knappt inte riden på ett par månader (och stått den sista veckan innan jag skulle sitta upp)..

Är det så här vi visar våra hästar här i Sverige?? Alla kostade 100 000kr, vilket i mina ögon är en hiskelig summa pengar för en unghäst!! Jag söker ju en häst som får vara grön bara den är riden i alla gångarter- gångarter som ska vara mer än mediokra. Borde ju inte vara svårt att hitta en lämplig häst för de pengarna, men..

Ett stall har varit föredömliga i det här. Hästarna har varit välputsade, välskötta och färdiga när jag kommer för att titta på dem. Jag kände mig som en kund där, alltså jag fick lite service för mina eventuella pengar. Båda hästarna skrittades till ett ridhus 5 minuters ridning från stallet och jag fick i lugn och ro rida dem. Ryttaren hjälpte mig och gav tips medans jag red och jag var jättenöjd när jag åkte därifrån.

Proffsigt och med ordning och reda där det fanns gott om tid att umgås med hästarna efter ritten.

En av hästarna åkte jag faktiskt tillbaka för att rida igen och åter igen så möttes jag på bästa sätt. Jag red till ridhuset, provade hästen och när vi var klara fick jag tränsa och sadla av (och gosa lite). När han var avspolad fick jag leda honom till hagen och släppa ut honom.

I mina ögon var han också den enda som var värd sin prislapp. Den andra hästen jag provad var väldigt fin, men vi klickade inte alls. Han är helt enkelt någon annans häst.

Resterande hästar var i mindre eller högre grad inte värda sitt pris. Jag hade nog hoppats att någon av dem skulle vara i närheten av den första jag provred, men ingen av dem kom ens i närheten av Smulans nivå och än mindre något mer.

Bedrövligt är det enda ord jag har att ge den här resan. Jag var så arg och besviken efter sista provritten igår att jag var nära att ge upp.

Som tur var hade jag en lektion inbokad för Gunnel idag på morgonen. Smulan var fin som aldrig förr med marinblå benlindor och olja på hovarna. Hon hade sitt fina Schockemöle träns och det silvriga schabraket från HV Polo. Hon strålade som en kunglighet helt enkelt.

Lektionen gick strålande. Hon var så fin och vi testade t om några travökningar för första gången. Superduktig!! Smulan var verkligen trött efteråt och jag ledde henne hem. Spolade av henne hemma och så fick hon mat inne. Efter det så mockade jag hagen och boxen medan hon gjorde sitt bästa för att ta igen tiden hon inte fått äta medan vi tränade.

Gunnel fick titta på en video på 4 åringen och hon gillade den också. Nu får vi väl se vart vi går vidare från det här. Spännande!

Idag kom det en ny häst bara så där. Tjejen som äger den ringde igår kväll (hon hade pratat med Ingela och Per i våras om en eventuell boxplats) och kom ut och tittade. Idag köpte hon häst och efter besiktningen så kom den. Jättefin! Har ingen aning om vad det är för något. Allt jag vet är att den kommer från Uppsala (tror jag) och är en valack och isabell, typ sandfärgad. Thats it. Har ingen aning om vad den heter eller så.

Hästarna blåste iaf upp sig och for omkring i sina hagar, men när jag kom för att släppa in Smulan vid 19tiden så var det lugnt igen.

I morgon blir det nog bara en promenad ut på lång tygel och sedan får hon vila en eller två dagar.

Det är lite komiskt. På sätt och vis. OCH jäkligt tragiskt- allt på en gång. Jag har en träningsvärk utan dess like. Ända sedan jag var och provade två hästar i Norrtälje, så har jag haft träningsvärk. Smarta jag tänka att om jag går genom den så borde det lätta. Eller inte.. Jag tror den ursprungliga värken är borta, men har ersatts av en ny. Jag har gått i väldigt raskt tempo ca 45 minuter varje dag och nu sitter värken i rumpan (!!) och precis ovanför knäna. Dessutom strålar det från höfterna och ut i låren. Nu går jag som en gammal tant i stället för någon som just förlorat sin oskuld..

Hur som helst, så behöver jag röra på mig. Min rygg börjar göra sig påmind, så som den gjorde efter operationen i somras. Sedan började jag motionera och senare skaffat två hästar, så då har ryggen skött sig fint med få undantag.

När jag lämnade tillbaka Lattjo så har jag väl mer eller mindre latat till mig, det har ju hänt ett och annat på alla plan. Nu börjar kroppen slå bakut och faktum göra sig påmind. Jag måste helt enkelt börja röra mig mer!

Idag fick Smulan vila eftersom hon gått 6 dagar i rad. I mesta laget, då jag tycker det är viktigt med vila.

I morgon ska jag rida med M som äger den nya hästen Millie. Jag tänkte visa henne gruvrundan som är min personliga favorit. Smulan kommer nog att vara supertaggad om jag känner henne rätt..

Sedan på eftermiddagen ska jag åka till Enköping och kika på en häst. Den är förmodligen för stor- hela 178 cm är den. *mamma mia*

Får väl använda en stege när jag ska upp..

Nu ska jag halta ut med hundarna, duscha och sedan åla i säng för att tycka synd om mig själv   

Jaha. Ny månad igen. Inte klokt vad fort sommaren går! Det här är den sista sommarmånaden, så det gäller att ta vara på varje solig sekund.

Smulan mår bra nu. Om det är nypon eller linementen eller både och vet jag inte, men nu rider jag på igen. Vi var och tränade i måndags och Smulan var taggad och på. Galopperna är faktiskt ännu bättre, trots att vi tagit det väääldigt lugnt i tre veckor nu. Hon har tappat lite muskler, vilket känns hårt eftersom det tar så lång tid att sätta dem på rygg och rumpa på henne.

Hon hoppade och försökte själv fatta galopp ett antal gånger och jag tolkar det som om hon mår bra på alla plan. Hon är ju fortfarande en bäbis, trots att hon är 6 år är hon mer som en 4 åring både mentalt och i kroppen. Tänk på att hon inte kunde galoppskänkeln när jag fick henne i oktober. Dessutom har hon så mycket gest och jobbar så mycket uppåt att hon inte riktigt orkar framåt. Nu börjar styrkan komma även framåt och nu blir hon nästan lite på mellan varven. Kul!

Jag tar inte så hårt på att hon hoppar lite på stället och taggar till, hon är en bäbis och jag vill inte ta arbetsglädjen ifrån henne. Jag uppmuntrar det inte, men jag vill inte heller bestraffa.

Vi jobbade vidare på skolorna och det är lite komiskt att rida skänkelvikning på Smulan. Några steg går bra, men sedan vet hon inte riktigt vart hon ska sätta benen. Det är som om hon hade 6 ben istället för 4. Detta är för att hon har så mycket gest, vilket ju är positivt, men det gör att det liksom trasslar till sig lite för henne efter några steg. Enligt Gunnel så har hon jättefina gester i skolorna och det finns många poäng att plocka där. Hennes svaghet är egentligen skritt på lång tygel. Hon går inte riktigt igenom kroppen utan steget blir lite för kort. Det går ju att träna på, men det kommer alltid vara det sämsta. Då är ju traven och galoppen riktigt bra, så det kommer inte skapa några problem i dressyren.

Igår kom det en ny häst till stallet. En liten vit söt häst (sto) som tydligen kommer från Spanien. Den stackaren tillbringade sina första 9 år i stall och fick inte gå i hage förrän hon kom till Sverige för 2 år sedan. Hemskt!

Den verkar snäll men brunstar som en galning. Smulan gick och pekade lite på henne igår, Millie tror jag stoet heter, men hon gjorde ingen grej av det.

Idag är det himla fint väder ute, så jag tänkte passa på att rida ut. Jag har en träningsvärk utan dess like, men jag hoppas den går över. Jag har varit och ridit lite andra hästar, med blandat resultat. Mer om det i ett annat inlägg, men jag kan bara konstatera att jag kommit längre med Smulan än jag trott och hon är faktiskt riktigt trevlig att rida om man jämför med vad jag suttit på.

Nej, nu ska jag ut och gå en sväng en timme och sedan hem och på med ridbyxorna. Det här vädret är för fint för att slösa bort inomhus!