Var ute på nätet och surfade runt på olika hästaffärer. Hittade ett helt oemotståndligt schabrak som jag beställde. Ja, jag vet.. Jag är 35 år gammal och rider stor häst. Jag borde inte köpa sådana här schabrak, men jag kunde inte låta bli.. =0)

Kanske är det så att den lilla flickan i mig behövde få sin röst hörd, jag vet inte..

Ska in till stan i morgon och shoppa lite mer. Newada behöver lite täcken att ha nu när hon kommer hem. Det är ett kallstall hon ska stå i. Jag har haft häst i kallstall förr och det är verkligen det bästa för hästarna. Ägarna får frysa lite, men det gör ju inget.

Stallet har vattenkoppar där vattnet håller 2-4 grader varmt och en stor värmefläkt om det skulle bli riktigt kallt ute.

Det finns fina utrymmen att värma sig i, bl a ett kök med kaffebryggare, micro och DISKMASKIN *asg* Här har de verkligen tänkt till..

En stor och rymlig sadelkammare och spolspilta med GOLVVÄRME..

Nå, tillbaka till shoppandet..

Newada behöver ett mellantjock innetäcke att ha nu när hon kommer tillbaka. Det är trots allt rätt kallt om nätterna. Letar efter ett med halvhals, det är vad jag helst vill ha. Tänker att jag troligtvis ganska snart kommer att behöva klippa henne och för att hålla värmen bättre så är ju hals optimalt. Det är verkligen svårt att hitta en bra innetäcke med hals, helt omöjligt faktiskt. *suck*

Ett bra regntäcke tänkte jag också införskaffa. Hittade det här, och jag tycker att det låter riktigt bra. 3000 i vattenpelare, 3000 i andasegenskaper och yttermaterial i 1200 ribstop. Täcket har hel hals och kostar 675 kr. Kanonpris! Är det någon som har testat det? Behöver 155 cm och det ska tydligen komma i augusti, så nu hänger jag på hemsidan varje dag och ser om det har kommit in..

Här är länken till sidan

http://www.hastprodukter.se/products.asp?catid=11&artnr=600101

Newada behöver transportskydd också. För att göra en lång historia kort, så slaktade Excel dem medans vi transporttränade (plus två fina tävlingstäcken)..

Hittade höga skydd på samma sida för 319 kr, så det blir nog att jag köper dem där.

Det finns en helt underbar hästbutik i Borlänge som heter Aubiose. Dit tänkte jag försöka ta mig i morgon och kika efter täcken. Vet ingen butik som skulle kunna vara bättre och har ni vägarna förbi så åk dit! Det är ett måste =0)

Kanske hittar jag transportskydd i samma prisklass där som på nätet, de har ju som sagt en hel del saker där. Rena rama julafton för en hästmänniska.

Bilden visar schabraket jag beställde igår =0)

Om två veckor kommer Newada hem igen. Jag vet ju att hon har det så bra där hon är och jag har verkligen inte haft tid, men nu saknar jag henne!

Har funderat på att lägga ett veckorschema till henne för att lägga upp en plan för närmsta halvåret. Dock tror jag mer just nu på att känna efter varje dag vad som är det bästa just den dagen. Hon behöver mycket mjukgörande arbete och öva mycket på att lyssna tillbaka. Framåt kan hon redan minsann *skratt*

Satt och läste gamla blogginlägg och tänker då på den gången jag red över bommar i trav och försökte få henne att sakta av till skritt mellan dem (15meter mellan bommarna). Totalt omöjligt..

Jag vill ju att hon ska kunna lyssna bättre på ryttaren och komma tillbaka mer, bli mer lydig och inte bara köra sitt race. Då kan vi börja diskutera att hoppa. Vore kul!

Det händer så mycket mer med ridningen när man kan lägga in studsserier och mer avancerade bomövningar. Den riktiga hoppningen lämnar jag över med varm hand till min kompis, men det grundläggande törs jag fortfarande göra  =0)

Jag hade länge haft en het önskan om att någon dag äga en akhal-teke, sedan jag som 16 åring såg en i en gammal gammal rasbok . Tyckte att det borde vara den optimala fälttävlanshästen. Dock stod de att de var mycket små, mellan 145cm-155cm så mycket pga det lade jag min önskan på en hög hylla i hjärnan.

Det bar sig inte bättre än att jag en dag år 2002 snubblade in på en hemsida från Sverige om tekeer. Det finns bara några tusen exemplar av rasen i världen, så att det fanns ett 20-tal mindre än 10 mil bort! Ofattbart.. Föll speciellt för ett vackert sto som var dräktig. Hon hade en fin kropp och trevliga ögon (jag tycker ögonen är så viktiga, där speglas en hel del av personligheten). Det stod att hon var dräktig och av ren nyfikenhet gick jag in på sidan till och från fram till våren 2003.

Då föddes det en liten hingst hemma hos oss, ett halvblod, och planen att hitta en lekkamrat till honom tog form.

Lustigt nog fick det vackra Tekeerstoet ett hingstföl 1 månad efter att vi fått föl och jag kände att jag måste i allafall skicka iväg en förfrågan via mail, och kolla om fölet var till salu.

Svaret kom inom ett dygn, fölet var till salu! Kvinnan som ägde honom hade många frågor om mig, mina planer för fölet osv. Det lät väldigt seriöst och jag bestämde mig för att åka iväg och titta på underverket.

Ozal var 3 månader när jag såg honom första gången. Modig och oblyg, men inte oartig. Hela flocken med ston, unghästar och föl var förresten på precis samma sätt. Jag har aldrig i mitt liv varit omringad av så många hästar och inte behövt freda mig en enda gång. (nå, det var ett litet monster till stoföl där, som var sååå dryg och stöddig, men hon var också den enda..)

Hästarna gick fram en och en för att hälsa och ingen av dem klev på mig utan stannade på bra avstånd. Kände att jag helt klart blev granskad från topp till tå av hela gruppen under besöket. Glömde dock fråga dem om jag dög.. *skrattar*

Jag bestämde mig för att köpa Ozal. Hans mamma var otroligt vacker och trevlig och hans pappa fanns också att se på gården. Människorna som ägde tekeerna hade väldigt hög standard på hästarna, så jag förstod att jag fick kvalitet för pengarna..

Sent på hösten fick vi hämta hem honom, det var såå spännande! Han var nyrakad över manen, tekeer har ingen man från 1 års ålder av gammal tradition. Först tyckte jag bara att det såg märkligt ut, men när jag slutade titta på honom med mina "halvblodsögon" så insåg jag att han såg ut precis som han skulle göra! Dessutom hade han upp i vuxen ålder VÄRLDENS fjantigaste manväxt, vilket tekkerna oftast har, så han såg enbart töntig ut med man..

Sparade honom som hingst och kastrerade honom vid 5 års ålder. Vacker som en dag var han, men av många orsaker, så som att han blev för liten (161 cm), att det är så gott som omöjligt att ha en hingst uppstallad som inackordering hos någon och att vi inte passade ihop ridmässigt så fick jag slutligen sälja honom. Med det tog mina drömmar om att avla på tekeer slut på ett otroligt sorgligt vis..

Åh, vad trist!

Hittade en länk på internet gällande stället Newada kommer ifrån. Sånt skit kan verkligen göra skada då gård, personal och hästar hängs ut som otrevliga, misskötta och att det förekommer djurplågeri på gården.

Det svider i mitt hjärta att läsa länken, eftersom det så tydligt är skrivet av en missnöjd och bitter tjej som utan att tänka sig för vräker ur sig saker som hon sedan inte vågar stå för. *suck*

Det stod också att på den ridskolan Newada stod på i vinter tyckte de att hon var för grinig och inte passade i ridskoleverksamheten. Provred de inte henne innan hon hyrdes?? Och grinig?? Ja, hur många ridskolehästar utvecklar inte lite grinighet för att få vara ifred när de äter och vilar i sin box? Hade jag varit häst skulle jag också vara grinig så jag fick äta och vila ifred.=0)

Nä, tala inte illa om min lilla polack, det är det bara jag som får göra =0)

Jag har gått och blivit lite häst blgg beroende..!  Det är några där ute som jag läser varje eller så gott som varje dag. Det är roligt att läsa om andra hästar och hur ryttare och ägare kämpar med sina hästar och allt runt omkring.

Känner mig helt plötsligt inte så ensam! Hur det än är så har jag inte så många vänner som är riktigt hästintresserade. Min bästa vän är det (det är ju där Newada är just nu), men utöver det så är det rätt så glest..

Det är väl på sätt och vis bra, då jag kan bli lite lätt insnöad på hästar. Antar att det mycket beror på att jag grubblar rätt mycket på Newada och allt runt omkring henne. Hon har många fysiska problem och även om de börjar lösas upp, så ligger de lite lager-på-lager.. Sedan är det ju så att hon fått stryk någon gång i livet från ryggen. Hon blir lätt stressad när hon inte förstår och det går inte att rida henne med spö. Det hände även en gång att hon gick upp i varv och stressade som en galning när en särskild tjej kom och höll lektion på samma ridbana som jag red på..

Klart att det finns mycket att klura på och det är därför det är skönt att ha "normala" vänner också som inte kan ett smack om hästar.. =0)

Tänkte lägga ut några bloggar här, som ett tips till andra hästintresserade. Kanske finns det någon därute som också följer någons blogg?

Igår var jag och hälsade på Newada. Åh, vad det var roligt! Har saknat henne ordentligt, men eftersom jag har jobbat så mycket så har det inte varit läge att åka och hälsa på förrän nu. Dock har jag fått många rapporter om hur det går och hur min fyrbenta vän mår. Jag vet ju att tjejen som har Newada verkligen är rädd om henne och behandlar henne som sin egen. Det är väl också enda orsaken till att jag vågat släppa iväg Newada till någon annan..

Det har gått framåt i ridningen och det var jätteroligt att se! Nu är traven ordentligt samlad och hon går med fin takt i balans. Galoppen lämnar en del att önska fortfarande. Hon sätter under sig ordentligt i båda varven, men efter ett par steg så är det full rulle- det är ju så roligt att galoppera!

Vissa gånger så håller hon sig i skinnet och slappnar av och galoppen blir rund och samlad, och då är det en fröjd att se.

All heder åt dig gumman, som sliter så med Newada! *kram på dig*

Hittade den här filmen på youtube. Är det inte vackert??

I dag har jag haft telefonkontakt med tjejen som har Newada. Vi är rörande överens om vad Newada behöver och inte. Just nu joggas hon mest och jobbas mycket sidförande och lösgörande i skritt och trav. Det har precis blivit dags att lägga in galopp och hon har tränat på galoppfattningar. Igår hade Newada fått rulla på i galoppen och då hade hon blivit så pigg!

Antar att hon inte fått galoppera så mycket tidigare i livet, eftersom hon är så stor och stark och lätt springer iväg. Sadeln börjar sitta lite illa också. *suck* Den halkar fram. Vet inte riktigt vad det beror på..Kan ju vara det faktum att hon ser lite grann ut som en jul-gris..

Jag har alltid haft lyxen att ha en sadel som sitter bra och annars har jag kunnat ta en sadelutprovare till hjälp. Så när Newada kommer hem om ett par veckor så är det bara att ta ut en sadelprovare och leta ny sadel..

Newada har även fått hoppa lite grann. Hon tycker det är så vansinnigt roligt! När hon kan gå samlat i galoppen och det går att korta och länga lite, så ska jag nog ta tag i hopputbildningen också.

Ska dit på lördag (i morgon) och hälsa på. Längtar faktiskt efter henne!