Idag fick jag sällskap av den andra inackorderingen, M. Det var en trevlig överraskning då vi knappt setts den senaste veckan.

Mockade och gjorde klart allting i stallet innan jag tog in Newada. M skulle också rida, så vi gjorde sällskap. Satte på Newada kulbettet och benskydd, för vi tänkte rida i skogen. När jag ska pulsa runt i djupsnön utanför stallet så känns det nästan värre att ha benskydd då det bara blir en massa snö innanför dem, det kan inte vara så skönt..

Men eftersom vi skulle ut bland stock och sten i skogen så satte jag på skydd. Newada var väldigt pigg och hade öronen så spetsade att de nästan gick i kors. Hon taktade lite och däremellan klev hon på så att Zamona hade svårt att hänga med. Vi skrittade på snöiga småstigar i ca 45 minuter. På vägen hem var Newada mer avslappnad (och vi båda fulla med snö både här och var..) och kunde vänta in kompisen.

Det var en jättetrevlig liten runda som vi båda uppskattade och att ha sällskap var nog det bästa   

Funderade på om jag skulle tvätta Newadas svans idag, jag har ju skjutit på det ett tag. Beslöt dock att skjuta på det tills i morgon eftersom jag hade en tid att passa idag. Lämnade Newada inne med lite extra lunchhö och åkte hemåt.

Idag red jag på vallen bakom stallet. Försökte var lite tidseffektiv eftersom jag hade både hund och dotter med.

Red Newada på det tvinnade bettet med stora D-ringar som jag lånat av A. Det gnisslade så skumt när jag red med det sist och det gjorde det idag också när Newada stod i gången och flyttade runt det lite i munnen..

Skrittade fram genom att låta henne pula fram i snön i ca 5 minuter. Hon frustade och klev på i sin vanliga snabba takt.

Tog sedan tyglarna och började jobba henne på volt. Newada svarar väldigt fint nu och låter mig böja och bända henne lite hur som helst. Det är trevligt och en stor skillnad från hur hon var innan vilan.

Ställde henne utåt så hon fick gå t ex vänster ställd i hela kroppen men med huvud och hals ställd åt höger med bibehållen balans och stöd. Hon är lättare att ställa till vänster i höger varv än tvärt om, men på det stora hela så gick det bra.

Börböjde henne också i båda varven och Newda kändes mjuk och villig, verkligen trevligt!

I traven jobbade jag på att Newada skulle släppa innerbogen och inte skjuta den före hela tiden. Ställde henne rejält innåt och med innerskänkeln ganska långt fram jobbade jag undan henne för den. Ytterhand höll ytterbog på plats.

I vänster varv så gick hon superbra medans jag fick nöja mig med ungefär 50% av resultatet i höger varv, men jag var nöjd ändå!

Det här är något vi inte tränat på tidigare, i allafall inte på det här viset. Tyckte dock att det funkade riktigt bra även om detta sätt inte egentligen är min stil. Vill börja med ett bra, dvs lugnt tempo där jag kan börja med att få Newada lugn och sedan gå från det till att ställa henne innåt och få henne att släppa innerbog. Den här gången så fick jag tänka om och vara öppen för nya förslag coh därmed så gjorde Newada något svårt, riktigt bra   

Avslutade innan det snurrade för mycket i hennes huvud och gav henne en massa beröm. Det gillar hon alltid!

Pysslade och borstade en stund innan det var dags att åka hem.

Direkt efter jobbet i förmiddags så blev jag medbjuden i sista sekunden på en kurs. Dumt att inte ta varje tillfälle i akt att bli klokare och utvecklas på arbetsplatsen   

Det betydde att jag inte skulle hinna rida Newada idag, vilket kändes så där.. Dock så fick ju hon sin vaccinering igår och skulle ändå ta det lugnt idag, så jag antar att det var rätt ok att hon vilade.

Var i stallet vid 16.30 och då var Newada redan inne i sin box och stod och dammsugade upp det sista av sitt eftermiddagshö. Hon såg lagom glad ut när jag kom med kärra och grep för att städa i boxen. Hon vill gärna var ifred i sin box, och med tanke på att hon inte haft något vidare lugn och ro sedan hon kom till Sverige, så kan jag förstå henne.

Dock reagerade jag på att hon verkade nervös och lite avvaktande över att jag var där inne med grepen. Det är så uppenbart att någon slagit henne eftersom hon kunde tänka sig att jag skulle kunna slå henne bara för att vi båda var i boxen samtidigt. Jag som dessutom ska vara hennes trygghet. Det var faktiskt lite nedslående.. Har ju bara mockat med Newada i boxen två gånger förut, så det är ju inget någon av oss har vana på. Antar att det får vara ursäkt för att hon är så på tårna..

Gjorde klart och gick för att packa mat. Tog med mig sopborsten tillbaka för att göra fint runt boxen och då blev det stopp. Newada dammsugade genom mina kläder och talade om för mig att hon kände att jag hållit på med fibergi. Hon ville ha! Fick putta bort henne och säga till på skarpen för att hon skulle sluta. Newada är en riktig gottegris   

Sa god natt och åkte hemåt. I morgon ska jag iallafall rida!

Idag på morgonen ringde jag till veterinären, för det är dags för Newada att få sin andra och sista spruta i grundvaccineringen.

Det visade sig att Magda bara kunde idag före lunch, annars skulle jag få vänta tills nästa vecka. Lika bra att ta idag då tänkte jag och tackade ja.

Magda är rysligt bra på att ta hästar, så när hon väl kom så hann inte ens Newada blinka innan hon var vaccinerad. Skönt! En sak mindre att tänka på   

Min kompis R som ridit Newada under sommaren och tävlat en gång, har börjat tala om årets tävlingssässong. Som det ser ut nu så kanske Newada och R åker och tävlar en lokal tävling i Fagersta i mars. Roligt! Jag vet att Newada älskar att hoppa och hon gillar R så det kommer att bli kul för dem båda. Själv är jag nöjd med att i bästa fall, (om jag inte jobbar) få leka hästskötare.

Borstade av Newada efter att veterinären åkt och satte in henne i boxen. Idag får hon vila, och så kör vi lite lugnt ett par tre dagar fr om i morgon. Det är viktigt att ta det lite lugnt efter att hästen blivit vaccinerad. Har inte märkt att Newada känner av vaccinet, inget som hon visar i allafall men det är lika bra att ta det lugnt ändå.

Har suttit här och översatt ett papper jag hittat i Newadas pass, från polska till svenska. Det är någon slags bedömning som gjordes 2005 när hon var 5 år gammal. Mer om det senare. Ville bara tala om vilket fantastiskt översättningsverktyg jag ramlade över på nätet! I stället för att bara översätta ord för ord, så kan den översätta hela meningar. Helt sanslöst smart och bra att ha.

http://www.systranet.com/

Jag har hittat och översatt från en sida där man kan läsa detta om rasen Wielkopolski, vilket är Newadas ras. Vet inte om detta intresserar någon annan, men jag har inte hittat någon sida på svenska där man kan läsa något liknande.

Håll till godo eller hoppa över det här inlägget.   

Wielkopolskin blev till genom att korsa två nu utdöda polska raser, Pozanen och Mazuryen, så rasen kan också kallas Mazurskoen-Poznanski.

Pozanen eller Poznan hästen kommer ursprungligen från Polen. Denna ras är extremt sällsynt och hästarna är ganska anmärkningsvärda. Rasen föddes upp på stuterier i Posadowo, Racot och Gogolewo. Pozanen var en blandning av arab-, fullblod-, trakehner och hanoveran blod.

Det var en häst av medelvikt, mycket mångsidigt som användes för ridning och jordbruksarbeten. Rasen Mazuryen, även kallad Masurenen, en gång en mycket viktig ras, härstammade också från Polen och var en kvalitets- ridhäst. Rasen innehöll mest trakehnerblod, och när den korsades med Pozanen, utvecklades Wielkopolskihästen. Dessa två raser bildade grunden, och som man senare la till  fullblod-, arab- och angloarab blod.

Rasen är mångsidig och begåvad. Även om inte många vet det så är Wielkopolskihästen en mycket bra ras för sporthäst avel, med fantastiskt temperament, bekväma gångarter och uthållighet. De är naturliga idrottsmän och är ganska snabba tack vare fullblods-blodet. De blir bra hästar för banhoppning och fälttävlan. Deras naturliga balans och bra rörelser gör också dem mycket passande för dressyr.

Rasen avlas åt två håll. En är mer lätt, och används för tävlingsridning. Den andra är tyngre, och används som draghäst och som familjehäst.

Wielkopolskien har ett fint, litet huvud med rak profil och livliga ögon. Halsen är lång, elegant och stark. Hästen har en sluttande bog och en djup och bred bröstkorg. Den är muskulös och kompakt, med kraftig bakdel. Benen är väl musklade och torra med långa skenor.  Rasen kan ha alla solida färger och mankhöjden är vanligen mellan 158-168 cm.

Hittade också en annan sida;

http://www.your-pets.com/flex/articles/592/wielkopolski-polish-warmblood-horse.cfm

Orkade dock inte översätta den, vilket är synd för den var så mycket bättre, men här kommer den på engelska..

The WIELKOPOLSKI, is one of Polands most important warmbloods, it is a sound competition horse and, along with its close relative the Trakehner is the warmblood with the greatest potential as an event horse. It is probably less appreciated than it deserves to be as Polish breeders cannot match the sales and promotions techniques of breeders in Central and Western Europe. Regardless, their stock and breeding skills are equal, and often superior to those found elsewhere in Europe.

THE ARAB HERITAGE
Like the Hungarians, the Poles had a tradition of horsemanship unequalled by any other European nation. Similarly, they favored Arab or Arab-type horses to carry their renowned light cavalry and, with an intuitive breeding sense, used Arab blood
to upgrade their national stock.

Most Polish-bred horses are influenced by the Arab horse  in some way. Indeed, producing Arab and Arab-type horses amounts to something little short of a Polish national duty. The Wielkopolski is no exception and although it is not an Arab horse, in Poland it is inevitably much influenced by that superlative blood and retains its sound constitution.

The Arab studs in Poland, which were famous throughout Europe and produced stock of rare and distinctive quality were created by the Polish nobility. In 1803 Prince Sanguszko was the first to import horses from the East, sending an envoy to acquire horses for his stud at Slawuta. His descendant, Count Potocki, founded the famous Antoniny Stud later in the century. Potocki, a fine horseman and a breeder of genius, produced notable strains of Arab, as well as spotted and part-colored horses that were Arab in appearance and had the same characteristic action at the studs of Posadowo, Racot, and Gogolewo, and was well-established in the 19th century. It was a good stamp of middle- to heavyweight horse, from a base provided by the hardy Konik pony which descended from the Tarpan.

It carried Arab and Thoroughbred blood some Hanoverian (see pp.144-45), and some East Prussian Trakehner. It was used as an agricultural horse to work the medium soil of the district, but it was also a very useful riding horse.

The Masuren horse was bred in the Masury district, chiefly at Liski, which was formerly a principal remount depot, and at the state studs. Stallion depots were at Starogad, Kwidzyn, and Gniezno. The Masuren was in every way a Trakehner, with all that implies in terms of Arabian and Thoroughbred blood. Indeed, after the Second World War the nucleus of the Masuren breed was made up of stray horses, which were identified as Trakehner by the elk-antler brand and gathered together by the Polish authorities.

AND THEN CAME THE WIELKOPOLSKI
The Wielkopolski resulted as a combination of these two distinctive breeds, additional outcrosses then being made to Thoroughbreds, Arabs, and Anglo-Arabs until differences in type had been eradicated. It is a big, quality, dual-purpose horse, which is mainly bred in central and western Poland. It is a handsome, proportionate animal, naturally balanced and noted for its good paces. It a long, easy walk; the trot is level, straight,
and low; and it covers a lot of ground at the canter and gallop, which is not always the case with other warmblood breeds. It stands at about 1.68 m (16.2 1?), and is found in all solid colors.

The Wielkopolski is a practical horse, going as well in harness as saddle, and is both easy and economical to keep. The heavier specimens are active, powerful, and good tempered. They are quite able to carry out any job in an agricultural economy which still employs horse-power but makes little use of the heavy horse breeds.

 Today, however, the emphasis is upon a lighter, athletic stamp of horse that conforms to
the requirements of the modern competitive disciplines without sacrificing the easily manageable temperament or the essential soundness of physique. Owing to its high percentage of Thoroughbred blood, the Wielkopolski is an excellent jumper, with the speed, mental stamina, and courage to go cross-country. It also remains a very useful light harness horse.

Idag hade jag morgonfodringen i stallet. Det tar lite tid att komma iväg med barn och hund, men vi var i stallet strax efter kl 07 vilket inte är så illa   

Hästarna var som de alltid är, hungriga och upprörda över att frukosten var så sen. Det skulle inte spela någon roll om jag så kom kl 04 på morgonen, de skulle nog skälla då också. Gav alla hästarna deras hö och sedan gick jag, min mamma som nu dykt upp, dottern och hunden in i köket för att dricka lite kaffe, nyponsoppa till dottern så klart och äta frukost. När klockan började närma sig 08 fick hästarna kraftfoder och utetäcke på ryggen. Alla utom Newada som jag tänkte rida på en gång.

Det är viktigt att ge hästen tid att smälta maten ordentligt innan man rider, men idag tänkte jag bara skritta ut på lång tygel en stund och då spelar det inte så stor roll   

De andra hästarna fick grimma på sig och sedan hjälptes jag och min mor åt att ta ut allesammans. Det är så skönt att Newada inte blir så sur eller upprörd över att de andra hästarna får gå ut och hon blir kvar själv. Det är ju faktiskt det värsta man kan göra mot en häst, ta in eller ut alla andra hästar medans en får vara kvar själv. Newada såg förvånad ut och skrapade lite med ena hoven när de sista hästarna gick ut.

När jag kom in och stängt ytterdörrna öppnade jag Newadas box och lät henne gå omkring en stund och hyssa lite. Då glömde hon bort att hon var ensam och gick på upptäcksfärd och snodde lite kvarglömt hö här och var i de andra boxarna. Roligt!

Ställde sedan upp henne i gången och gjorde klar henne för en promenad ut på grusvägarna. Då kom M- den andra inackorderingen, för att fixa till sin häst och rida. Vi fick en trevlig pratstund då det var länge sedan vi sågs. Hon har börjat plugga igen och är oftast i stallet sent på eftermiddagen och jag åker oftast till stallet vid lunch så jag hinner rida innan hästarna får sitt lunchhö och jag kan då låta Newada stå inne efter att jag är klar med allt.

Lånade ett tvinnat bett av A som hon säger är bra på hästar som gärna drar i tygeln. Skulle ju bara skritta så tänkte det var ett bra tillfälle för Newada att få testa ett nytt bett. Det lät rätt mycket om bettet under ridturen och jag tror inte att det var Newadas fel. Det gnisslade och hade sig. Skumt..

Kan inte säga så mycket om bettet dock, för vi skrittade på långa tyglar i ca 20 minuter. Tror Newada tyckte det var riktigt skönt!

Klev av henne hemma på stallplanen och gick in igen. Gjorde klart henne och satte på täckena. Newada ville helst in i boxen igen och såg lite sur ut över att jag envisades med att hon skulle ut. Vilka fasoner! Hon såg långt efter mig när jag stängde grinden och gick mot stallet. Inget hö och inget godis. Snällt!

Newada är en matglad liten ponny i en ridhästkropp. Tror att hon helst av allt skulle vilja sitta under en korkek och lukta på blommorna om hon fick bestämma.

Idag hade jag sällskap till stallet av min kära mamma. Hon tycker om att pyssla i stallet och gillar att mocka, så det överlåter jag med varm hand och utan dåligt samvete när hon är med. Dessutom gör hon det mycket bättre än vad jag gör- vilket kan ha att göra med att det tar henne minst 30 minuter att göra en box..   

Gjorde klart fodret och tog in Newada. Hon kommer mig alltid till mötes i hagen vilket är väldigt trevligt.

Borstade ut hennes svans som nu äntligen har tinat upp men som är ruskigt äcklig. Funderade på att tvätta den idag, men beslöt mig för att vänta tills i morgon. Är inte allför säker på att avloppet fungerar som det ska än i spolspiltan sedan det var så himla jättekallt ute. Stallet har tinat upp, men det är tydligen isproppar här och var än i ledningarna så varför ska inte brunnen strula?

I morgon har jag morgonfodringen, och sällskap av min mamma med ut så då tänkte jag skura av svansen. Om inte annat så får jag tvätta svansen i en hink som jag gjorde på den gamla goda tiden innan jag fick lyxen att ha hästdusch i stallet..

Gjorde i ordning Newada och satte upp utanför stallet. Kände mig lite oinspirerad så jag beslöt mig för att rida på vallen idag igen. Jobba lite på formen och få Newada mjukare i sidorna. Hon har helt klart blivit mycket finare på den knappa veckan jag satt i gång henne. Hon är mer liksidig i sidorna nu men samtidigt så orkar hon ju mycket mindre.

Superfin i skritt var hon och jag kunde ställa både ut och in på böjt spår. I traven blev hon väldigt spänd och jag fick ihärda en bra stund för att hon skulle ge sig och inte köra upp huvudet och springa. I stället för att bråka för mycket så styrde jag ut henne i den tunga snön så fort hon försökte springa ifrån mig. Följden blev att hon inte behövde jaga upp sig för att jag envisades med hundra halvhalter och "straffet" blev mer jobbigt än om hon bara gjorde som jag bad om. Det var den svåra uppgiften att gå i hyfsat lugnt tempo och inte ha huvudet rakt upp och gapa. Jag är absolut inte hård i handen, det är bara det att hon vägrar att samarbeta utan vill bara springa. När jag då bara lugnt och med stadig hand visar vägen alternativt bromsar med säte och halvhalter så kör hon upp huvudet och gapar. Det är därför att jag gillar gramanen..

Efter lite mer än 30 minuter totalat så började hon ge sig. Antar att hon vid det laget var ganska trött också. Newada fick mycket beröm och lång tygel. Tror att hon rätt snabbt kommer vara i form igen om hon fortsätter jobba så här bra.

Det är dock viktigt att hon får någon vilodag i veckan och att jag fortsätter att jobba mest i skritt med små korta inlägg av trav och galopp.